He's making a list. Checking it twice...

Gonna find out who's naughty or nice.

Jag borde kunna placera in mig i den snälla kategorin. Alltså borde jag få måååånga klappar på julafton.

En person sa en gång en klok sak till mig: Du kan aldrig vara för snäll. Jag önskar av hela mitt hjärta att detta stämde, men jag kan inte hålla med. Det går att vara för snäll.

Visst ska man alltid sträva efter att vara snäll och god mot alla människor, men inte på bekostnad av sitt eget välmående. För ibland kan det bli för mycket. Om man var och varannan dag ställer upp och är snäll mot folk i sin omgivning trots att det egentligen inte finns tid och ork... Ja, då blir det förr eller senare för mycket. Kroppen säger stopp. Det mentala säger stopp.

För vi kan inte klona oss. Vi kan inte göra allt vårt eget OCH någon annans. Det funkar ett tag, men inte i längden. Och det funkar att hoppa över en lunch eller två, stå upp konstant i nio timmar, inte ha tid att dricka eller gå på toa. Det funkar ett tag, men inte i längden. Kroppen säger till slut stopp. Det mentala säger också stopp.

När man sedan kommer till den punkten då man har ställt upp fler gånger än man kan räkna och själv behöver något tillbaka och man inte får det... Ja, då tar det verkligen stopp. Både kroppsligt och mentalt.

Jag ställer gärna upp! Jag är gärna snäll! Men då vill jag kunna räkna med att få något tillbaka sen när det behövs. Då ska det vara lika självklart för någon att ställa upp för mig som det är för mig att ställa upp honom/henne.

Idag var det ingen självklarhet för någon att ställa upp. Jag höll på att missa en snapsprovning med julbord som var planerat sen nästan två månader tillbaka. Något som jag har sett fram emot och sagt till att jag ska iväg på. Och så slutar det hela med irritation, stress och närapå missad aktivitet. Utebliven lunch, tonvis att göra, ingen dricka eller tid att ens sitta ner. Personen som borde ha funnits där kom inte. Inte förrän det typ var för sent. Det är inte ok! Inte på något sätt!

Jag vill inte behöva vara mindre snäll. Jag vill inte behöva undvika att ställa upp. Det är inte sån jag är som person. Det är inte jag. Men när det tar på mig mer än vad det ger... Ja, då kanske jag ska ta och tänka efter. Då kanske jag borde vara lite mindre snäll. Lite mer hård. Det är i alla fall något jag ska ha i åtanken inför framtiden. För att ge allt och inte få en bråkdel tillbaka det funkar inte längre. Då kommer jag att sluta fungera. Punkt slut!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du måste lära dej en sak, så som man blir behandlad av andra , sådan är man tillbaka mot dom.Va så säker, sätt ner foten, hårt !

2010-12-08 @ 06:37:28
Postat av: Jenny

Ibland kommer man till någon slags gräns där man inser att man själv aldrig kommer få ut ngt av att vara snäll mot en viss person. Dvs att man aldrig får ngt tillbaka. Surt och inte värt att lägga energi på! Sluta och ställ upp om det ändå inte kommer ngt gott av det även om det inte känns som du. Vem vet? Då kanske personen i fråga börjar inse vad den behöver göra?! Kram på dig!

2010-12-08 @ 08:36:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0