I mitten av veckan är det dags för mig att återigen fixa i ordning mitt hår. Den dagen någon uppfinner ett medel som får håret att växa låååångsamt så kommer jag att jubla! Produkten får gärna komma typ nu...!

Den här gången blir det en liten ändring av håret. Min syster ska testa något nytt och jag är lite nervös måste jag säga. Jag tycker att frisyren är supercool! Särskilt på hon som har den och där min syster har hittat sin inspiration. Jag älskar den! Det första jag tänkte när jag såg henne (en känd person) var: Shit sicken cool frisyr! Sån skulle man ha... Och nu kanske jag får det så!

Kruxet är att jag måste lära mig att fixa i ordning det. Det krävs tydligen en del dust it för att få det att ligga sådär snyggt och fint. Men jag ska lyckas! Så idag åker jag till stan och köper mig lite hårprodukter.

En sak är jag rädd för... Det är rakmaskinen. Japp... Det kommer att vara snagg på vissa ställen. Nervöst! Men gud så coolt det kommer att bli (hoppas jag)! Jag ser fram emot det och har googlat lite stylingvarianter på frisyren. Min nya fina locktång jag fick i julklapp kan komma till användning. Åh vad spännande!!

På torsdag får du se resultatet! Håll tummarna för att det blir fint. :)

26 december 2010 är inte min dag. Eller var rättare sagt var för dagen är snart över. Jag är äntligen hemma igen efter en ansträngande eftermiddag och kväll. Vi tar det i punktform:

* ca 12:00 - Jag kollar sj.se och ser att det finns biljetter till alla avgångar! Tågen går en gång i timmen och jag tänker att då behöver jag inte köpa någon biljett innan. Jag vet ju ändå inte när jag är på plats på stationen och kan komma iväg. Ingen stress. Ingen press.

* ca 13:00 - Åker till Halmstad och uträttar lite ärenden med mamma och pappa som har kört mig till Halmstad för att jag ska ta tåget därifrån och hem.

* ca 15:30 - Jag anländer till stationen för att inhandla min biljett från SJs biljettautomat. Upptäcker till min stora förfäran att alla avgångar är slutsålda! Första tåg som det går att köpa biljett till är 19:02

* ca 15:30 - 16:00 - Tre fjärdedelar av familjen diskuterar hur jag ska komma hem. Mamma och pappa röstar för att köra mig upp till Göteborg alternativt att vi alla åker hem till Småland igen och att jag tar tåget därifrån morgonen därpå. Jag själv röstar för att jag stannar kvar i Halmstad och tar det där 19:02-tåget. Några timmar på stationen gör väl inte mig något! Och inte ska mamma och pappa behöva åka nästan 30 mil i snöyra för att lämna mig!

* ca 16:00 - Vi är tillbaka på stationen för att jag ska köpa en biljett. Jag upptäcker då till min stora förfäran att alla biljetter till 19:02-tåget också är slut! Nästa går 20:02. Jag blir arg, frustrerad och ledsen. Köper en biljett och blir körd hem till min syster med sambo som ska iväg på middag.

* ca 19:30 - Amanda kommer hem från middagen och kör mig till stationen.

* ca 19:40 - Min papperskasse med delar av mina julklappar och Ullaredsköp går sönder mitt i tu. Alla saker ramlar ut! Rakt ut i snön.

* ca 19:42 - Jag springer in på Pressbyrån och ber att få köpa några plastpåsar. Inhandlar 6 st plastpåsar som är storleken mindre än en vanlig ICA-påse.

* ca 19:43 - Knör ner alla saker i minipåsarna och försöker trycka på de allihopa runt min lilla hand. Säger hejdå till Amanda och beger mig mot stationen.

* ca 19:45 - Ringer mamma och är allmänt trött på hela alltet. Varför? Vill bara hem!

* ca 19:58 - På tavlan står det att tåget är lite försenat. 20:02 är nu 20:15.

* ca 20:05 - Jag går ut och ställer mig för att vara beredd när tåget kommer. Med alla fullproppade påsar är det inte så lätt att komma fram i snön.

* ca 20:20 - Tåget är mer försenat. Fryser om fötterna så jag går in igen. Jag upptäcker att jag inte har något batteri kvar i mobilen så jag slutar prata med mamma.

* ca 20:30 - Tåget är ännu mer försenat.

* ca 20:35 - Fortfarande inget tåg i sikte. Går ut igen bara för säkerthets skull. Det stod ju faktiskt 20:40 och tavlan har inte slagit om till någon annan tid.

* ca 20:46 - Tavlan visar nu 21:00. *suckar*

* ca 21:05 - Inget tåg har kommit. Fötterna är kalla. Jag går in och upptäcker att mitt tåg är bortplockat från tavlan. Smsar mamma som ringer min syster och förvarnar att de kanske får en nattgäst.

* ca 21:06 - Jag tar mig ett marsipanhjärta och tackar mormor och morfar för att jag fick det i julklapp. Magen kurrar lite. Funderar starkt på att plocka upp påsen med skivad lammfiol som mamma har skickat med mig. Jag menar... Att ta upp en halv julskinka är kanske lite väl på en fullsatt centralstation?!

* ca 21:07 - Struntar i lammfiolen och tar ett till marsipanhjärta.

* ca 21:08 - Jag kommer på att min spårvagnsladdning har gått ut. Mobilen är typ död. Hur ska jag komma hem? Tänk om jag måste gå hem?

* ca 21:17 - Mitt tåg pluppar upp på tavlan igen! Avgångstid 21:25. Jag undrar vart tåget befann sig under den där tiden då det inte har synts på tavlan...? Det får jag nog aldrig veta... Tar ett till marsipanhjärta och beger mig ut till tågspåret. Igen.

* ca 21:25 - Det plingar och långt därborta kommer ett tåg! MITT tåg!

* ca 21:27 - Tåget rullar!

* ca 22:10 - Stopp i signalen. Jag orkar inte mer! Ett till marsipanhjärta kanske hjälper?

* ca 22:30 - Tåget kör låååångsamt. Vi har hamnat bakom ett pendeltåg.

* ca 22:40 - Jag ser Göteborg Central! Men... Varför står vi still? Stopp i signalen såklart.

* ca 22:50 - Kliver av tåget och halvspringer med alla mina Pressbyrånpåsar och den lilla rosa för att hinna till Pressbyrån som stänger kl 23. Jag får lite ont i benet och inser att min nyinköpta sax har gjort ett hål i påsen och nu träffar mitt lår. Skit samma. Måste hinna köpa laddning på kortet! Mobilen är sedan länge död och jag vågar inte chansa. Visst... Det kommer säkert inte någon kontrollant, men plankar jag en dag som denna så kommer en såndär kontrollant och kollar mig och då ryker jag på böter på 1200 kronor. Inte så kul.

* ca 22:58 - Lämnar Pressbyrån och halvspringer genom Nordstan för att hinna med min buss. Jag hinner med den. Tack och lov!

*  ca 23:40 - Hemma!

* ca 00:10 - Jag ska stupa i säng! Jag orkar inte packa upp något idag. Jag tar det imorgon.

* ca 00:11 - Jag inser att jag inte har hunnit köpa någon frukost till imorgon.

* ca 00:11 - Men jag har ju både lammfiol (sjunger fårfiolalåten i huvudet. Egenskriven låt faktiskt... Kom på den för några dagar sen...) och en halv julaskinka så visst ska jag klara mig!


Japp... Där har du min dag! Nu ska jag som du ser sova. Behövligt!

Jag är lite trött på jullåtar om jag ska vara ärlig. Jag älskar jullåtar, men såhär dagarna innan jul så har jag hört alla låtar alldeles för många gånger. Om du inte har tröttnat så kan du slå på Mix Megapol. De har sänt julmusik dygnet runt hela december... 

För att komma bort från julmusiken ska jag bjuda på en liten sommarvisa. Det är Petra September Marklund som sjunger den. Jag har alltid gillat Septembers låtar, men inte förstått hur otroligt musikalisk och duktig den tjejen är! Men så såg jag Så mycket bättre upptäckte jag att hon är sjukt begåvad! Hon sjunger jättebra och är otroligt snygg och cool. Just den här låten sjöng hon i Så ska det låta förra året och jag kan inte bli annat än imponerad över henne. Och sicken snygg frisyr hon har där! Jag hoppas att tomten kommer med en locktång till mig på fredag! I så fall ska jag försöka få till något liknande på nyår. I like!

Så... Håll till godo! En superfin sommarvisa från mig till dig!

Sicken härlig fredag! Jag gick vid 15.15 idag och det var behövligt! Jag åkte in till stan och köpte min sista vanliga julklapp. Är mycket nöjd! Nu är det bara julklappsspelsklapparna kvar och de handlar jag i Ullared. Skönt att ha allt det andra klart!

Så nu är jag snart redo för julfirande. Jag måste bara köpa tågbiljett. Missade det idag. Det slank bara ur min hjärna så jag får ta och göra det nu under helgen i stället. Bara tågen går som de ska! *hoppashoppas*

Nu har jag parkerat mig i soffan. En kall julöl i glaset och mörk choklad till det. Kan det bli bättre?



En av världens godaste chokladkakor. Mörk choklad med blåbär och mandelspån.

Fredag! Underbart! Idag ska jag gå tidigare från jobbet så det är kortdag idag. Jippie! Då bär det av in till stan för att fixa den sista julklappen och så ska jag bara strosa runt och kolla i lite affärer som jag inte hinner till i vanliga fall (Läs: Balders hage och Pop Boutique!). Lovely! Kallt och vintrigt är det också.

Jag var så nöjd över mig själv i morse. Det är som skrivet fredag idag, vilket betyder träningsmorgon. Madde kunde inte komma med den här fredagen, men jag hade än en gång bestämt mig för att gå upp och traska dit. Fast... När klockan ringde 06.25 var jag så trött! Usch! Ingen träning idag! Så jag ställde om klockan och vände mig om för att somna om. Jag insåg dock ganska snabbt att jag redan hade vaknat och att jag lika gärna kunde gå upp. Sagt och gjort. Två minuter senare var träningskläderna på och jag satt i soffan och åt frukost. 07.02 stämplade jag in på F&S och en timme senare gick jag därifrån. Nöjd efter att ha kört lite roddmaskin och lyft massa skrot. Pigg, glad och nöjd! Underbart!

Grejen är att jag märker sån enorm skillnad bara sen några veckor tillbaka. Det är lättare att gå upp på morgonen. Det känns roligt att gå upp och träna på morgonen. Vanan börjar rota sig i hjärnan! Det trodde jag aldrig! Så om du precis som jag alltid har känt: Inte morgonträning! Det är jobbigt! Inget vatten i kroppen. Ingen mat. Gå upp tidigt. JOBBIGT! Testa! Ge det några veckor! För det blir lättare. Och du kan äta innan. Jag äter lite fil och müsli innan och så en rejäl tallrik gröt efteråt. Jag orkar såväl gym som spinning och löpning (körde ju 7 km förra fredagen!). Bara bestäm dig! När det har gått några veckor är det mycket lättare att stiga upp och träningen känns faktiskt rolig även om det är tidigt. Visst... Du kanske inte kan ge riktigt lika mycket, lyfta lika tunga vikter, springa lika snabbt eller ha lika mycket motstånd på spinningcykeln... Men vad gör väl det? Huvudsaken är att man kommer iväg och tränar! Det är min filosofi. :)

Så... Ikväll ska jag unna mig lite mörk choklad! Jag fick ju mitt eget paket i paketspelet i onsdags (te och choklad) så den chokladen ska jag äta ikväll. Supergod är den och du ska såklart få veta vilken det är ikväll!

Nu jobba! Tjingeling!

Lucia! För en sekund önskar jag att jag gick i tvåan (tack Emelie för att du påminde mig!) igen. Då gick vi Luciatåg för hela skolan på morgonen och för familjerna på kvällen. Jag fick vara tärna. Förmodligen för att mitt hår var lite för kort för att jag skulle passa som Lucia. Men jag brydde mig inte så mycket! För mig var det bara så roligt att få sjunga och stå där med mina klasskamrater och vänner. Underbart!

Nästa sekund längtar jag tillbaka till sjuan/åttan. Jag minns inte vilket. Den lilla, lilla flickan från det där Luciatåget var mycket större och vuxnare (i alla fall i sina egna ögon... Det där året är ju egentligen en piss i Nissan.). Det året var det Luciabandy i min hemby. På kvällen var det först konserter och när natten kom tog sig alla ner till sporthallen och spelade innebandy hela natten. Åh vad det var roligt! Laget jag spelade i hette Försvarets hudsalva och vi kanske inte var särskilt bra, men roligt hade vi! Jag var hemma någon gång på morgonkvisten. Alldeles slut!

Sen flyttas tiden fram igen. Till nian. Då var vi äldst på skolan igen och det var dags för Luciatåg! Hela natten till Lucia var vi ute och härjade (stackars föräldrar som fick följa med som vakter... Bland annat min älskade pappa) och vrålade jul- och Luciasånger utanför våra lärares dörrar. Det var snorkallt ute och under Lucianattlinnet fanns både termobyxor och tjock vinterjacka. När natt hade blivit morgon samlades vi alla och drack varm choklad på fritidsgården innan det var dags för det riktiga Luciatåget. Först för föräldrarna och sen för skolan. Jag minns att någon halvt svimmade av värmen från ljusen och av trötthet. Det var allas vår fasa! Inte heller denna gång var jag utvald till Lucia. Berodde nog även denna gång på håret. Däremot fick jag den stora äran att spela Stilla Natt på xylofon. En fin Lucia det där!

Även under gymnasiet skapades det fina Luciaminnen! Det var trevliga fester där vi avslutade kvällen hemma hos någon och åt makaroner med ost, ketchup, smör och salladsdressing. Ja, det låter vidrigt, men då var det ljuvligt gott! Det var fina Luciatåg och lussefika.

Idag är det Lucia igen. Luciatåget lyser med sin frånvaro, men det blev lite morgonspinning i en nedsläckt spinningsal. Jag har ätit en pepparkaka (kommer att bli många sådana idag!). Den där lugna veckan som jag har längtat efter lyser än så länge med sin frånvaro. Visst... I skrivande stund är det lugnt, men jag ser hur eftermiddagen ser ut i tidboken och då hade jag behövt klona mig. Men det kan jag inte! I stället tar jag tillfället i akt att minnas alla fina Luciadagar jag har haft under åren. Längtar tillbaka litegranna och tar ett bett på pepparkakan (hembakade med egengjord deg... Underbart goda om jag får säga det själv!).

Det är alltså elva nätter före jul. Ljuvligt! Det betyder att det är.... Nio nätter tills jag får komma hem till mamma och pappa. Nio nätter till fyra välbehövliga lediga dagar. Jag ska njuta! Jag ska ta det lugnt! Jag ska äta julskinka! Jag ska laga trerätters med familjen! Jag ska öppna julklappar (hoppas jag!)! Jag ska dricka glögg! Jag ska äta choklad! Jag ska bo så mycket jag kan i mina mysbyxor! Jag ska ladda batterierna framför brasan hemma i de småländska skogarna! Oj vad jag längtar!

Men nu är min pepparkaka och promenaden längs minnesvägen slut för idag. Dags att sätta igång med annat.

Ha en underbar Lucia!

När min klocka ringde i morse så ville jag verkligen inte gå upp! Den första tanken som susade genom min nyvakna hjärna var: Ska jag jobba idag igen!? För när jag tänker på det så känns det som att jag har jobbat varje dag de senaste två veckorna. Egentligen känns det som att jag har jobbat mer än varenda dag... Grejen är att det är inte bara en känsla. Det är verkligheten.

Det har varit två jobbiga veckor. Alldeles för mycket jobb. Alldeles för mycket stress. Alldeles för mycket irritation. Alldeles för många missade luncher. Alldeles för många stående timmar (att stå över 9 h i följd i snygga skor är inte himmelrike för fötterna...). Alldeles för lite vatten. Alldeles för mycket av allt (ja förutom vatten och sitta då).

Nu längtar min kropp efter vila och återhämtning! En normal arbetsvecka utan stress och uteblivna luncher. En normal vecka där jag hinner ladda batterierna. Jag hoppas på en sån vecka nästa vecka! Om inte annat kommer den veckan därpå... För då är det julledigt!

Dags att jobba lite!

Åh vad jag önskar att jag låg på en strand i solen just nu! Det vore underbart med sol och värme! Jag är så otroligt frusen och det känns som att inget hjälper. Menmen. Det kunde ha varit värre. Det hade kunnat regna och blåsa.

Det blev träning i morse! Jag och Madde skulle ha tränat nu på morgonen, men hon smsade igår och skrev att hon inte kunde. Min första tanke var: Yes! Jag får sova till 08! Men sekunden efter så for nästa tanke genom hjärnan: Nej Rebecca! Tänk inte så! Du ska sätta klockan tidigt ändå, gå upp och bege dig till gymmet och köra ett pass. Inga ursäkter. Du ska upp!

Sagt och gjort! Klockan ringde 06.25 i morse. Jag var dödstrött och det var otroligt lockande att ställa om klockan och somna om. Men icke! Mantrat: Upp! Upp! Upp! Ekade i mitt huvud och 25 minuter senare promenerade jag ner till F&S. Det var tomt i gymmet när jag klev in där 07.05 och jag bestämde mig för att köra löpning. Med tunga, trötta och frusna ben satte jag igång. Det var jobbigt, men ändå otroligt härligt!

Tanken först var 6 km. Sen när jag skulle göra inställningarna på bandet ångrade jag mig och satte det på 40 minuter. När jag väl hade fått upp värmen bestämde jag mig för att satsa på 7 km under 40 minuter. Och jag lyckades! 7 km på 39:30. Ganska bra tycker jag med tanke på att jag inte har sprungit så långt på ett par månader OCH att det var så tidigt på morgonen. Sjukt nöjd!

När jag gick ner till gymmet i morse bestämde jag mig för att sträva efter att köra två morgonpass i veckan. Ett gym och ett löpning. Det ska gå! Och i diskussionen med mig själv där i kylan på vägen till F&S kom jag fram till följande: Jag sätter målet att köra två morgonpass i veckan. Sen ska jag bannemej se till att hålla det varje vecka. Jag ska upp! Även om det är kallt. Även om det är mörkt. Även om det känns tungt i kroppen. För tänk sen när det blir vår! Vad lätt det kommer att vara att gå upp då! När det är mycket ljusare. När värmen börjar komma. När energinivån är högre. Tänk så lätt det kommer att bli att vakna 06.25. Och det är då jag verkligen kommer att behöva det i och med Göteborgsvarvet.

Så nu är det bestämt på allvar! Morgonträningen är här för att stanna!

Jisses vad trött jag är! Jag sov supergott fram till 03.20 ungefär. Då vaknade jag till och kollade klockan. Underbart att få sova några timmar till! Vände på mig och slumrade till när jag hörde det... Oljudet. En man gick låååååångsamt utanför mitt sovrumsfönster. Han sjöng på en sång, men det gick inte att höra vilken. Han sjöng starkt, sluddrigt och tokfalskt! Det hela varade kanske en halvminut, men i min trötta värld kändes det som en halvtimme. Efter det var det lögn att somna om. Men någon gång efter 04.15 lyckades jag, men när klockan ringde 06.25 var det inte alls särskilt roligt!

Men nu är jag uppe! Träningskläderna är på och jag har gett mig fanken på att det ska bli en runda i gymmet! Det ska gå även utan sällskap! Men.... Jag ska erkänna att det ju självklart är väldans skönt under filten i soffan och att det inte känns det minsta lockande att gå ut i snön och kylan. Men nu beger jag mig! Off to the gym!



Uppdatering efter gymmet
Oj så skönt det var! Är riktigt slut i kroppen! Och vill du veta vad jag såg när jag körde en viss övning idag? Jag såg något på baksidan av mina armar. Mina triceps! Stort! Jag har nämligen alltid haft svårt att träna triceps. Många övningar gör så att det gör ont i mina armbågar och därför har jag aldrig gillat att träna den lilla muskeln (eller är den stor?). Men så har Madde börjat med en superbra och tung övning i sitt skivstångspass som jag kan göra utan att det gör ont (eller ja.... Det bränner rätt bra i muskeln efter 3 set) OCH hon visade mig en maskin som tränar triceps så att det riktigt bränner på baksidan av armen. Så nu när jag körde triceps och kollade mig i spegeln så såg jag en liten, liten muskel. En kontur som visar att där faktiskt gömmer sig en muskel därinne! Härligt. :)

Nu ska jag stressa lite för att hinna till jobbet. Ingen rolig dag idag och det lär inte bli det imorgon heller. Menmen. Jag biter ihop. Som vanligt.

Tjingeling!




Något mörkare nu kan jag säga....