Kalla ben.
Under dagen idag gick jag och längtade lite efter min rast. Jag hade bestämt mig för att lyxa till det med en glass efter maten. Jag skulle köpa en riktigt god en och gå ut och sätta mig med min bok och läsa i solen. Så jag hastade i mig maten och begav mig ner till Maxi och köpte en glass (twister... *mmmmm*). Sen tog jag alla rulltrappor upp till plan fyra på Allum. Med glass, solglasögon och bok i högsta hugg.
Behöver jag säga att jag blev sjukt besviken? Himlen var alldeles grå, regnet hängde i luften och vinden var kall. Och där kom jag med bara ben och sandaletter. Jag fick snällt gå ner igen och sätta mig på mitt lilla kontor och äta min glass. Besviken, besviken. Menmen... Inte mycket att göra något åt.
På väg hem från jobbet blev mina ben iskalla. Inte alls särskilt skönt. Jag fryser typ fortfarande även om det är drygt en timme sen jag kom hem.
Nu ska jag krypa till kojs. Jag ska upp tidigt imorgon bitti för att åka till jobbet och ha ett litet samtal med min chef. Spännande! Efter jobbet blir det Liseberg för att lyssna på Petter och September. Så... Godnatt!
Härliga tisdag.
Först ut blev alltså en runda i gymmet. Jag trodde att det skulle vara tungt som tusan, men det var faktiskt inte så farligt. Fine... Jag fick gå ner liiiiite i vikt (1 kg per hantel och övning), men å andra sidan klarade jag 15 repetitioner i stället för 10 så det måste väl nästan gå på ett ut? Jag känner däremot att armarna är trötta. Det var tungt att köra axlar framförallt och jag ser i spegeln att mina små muskler som jag hade lyckats bygga upp har försvunnit lite. Menmen. Så är det ibland.
Nu ska jag alldeles strax bege mig till jobbet. Det är underbart ute! Varmt, soligt och blå himmel. Lovely! Tänkte visa en ny fin kjol som jag köpte förra veckan på Vila på Allum. En beigebrun (kanske heter färgen kamel?) kjol med hög och nästan lite smårynkig midja och så ett skärp. Jag gillar den jättemycket och den är perfekt längd att ha till jobbet. Till den ett vitt linne (H&M) och mina älskade denimsandaletter med korkklack på fötterna (oväntat att de kommer från Din Sko? Visst är de fina? Skynda, skynda! Det finns inte många par kvar). Underbart med lite somriga kläder.
Yesbox. Jag hoppas att du får en underbar tisdag för det ska jag ha!
Finfynd. Nöjd.
Men så ibland... Ja, då hittar man ett riktigt snyggt par skor! En såndär modell som jag lätt hade kunnat tänka mig att köpa. Tyvärr är det alltsomoftast bara enstaka storlekar kvar och det är sällan min storlek. Då får jag snällt packa ner den fina skon i en stor kartong bland en massa andra skor.
Men så ibland... Ja, då finns den där fina skon i min storlek! Då passar jag såklart på att prova dem. Kanske, kanske, kanske passar dem. Alltsomoftast passar de inte mina knasiga fötter. Jag förstår inte vad det är med dem!
Men så ibland... Ja, då passar dem. De sitter som ett smäck och är sådär superfina att jag bara vill ha dem. De ska bo i min hall. Punkt slut.
Det hände idag. Jag hittade ett par tygskor i en härlig röd färg. Typ klarröd, men med en touch av korall. Helt underbara i mjukt, mjukt tyg. Vit sula och en bit vit resår framtill. Jag hittade fem par och såklart fanns det ett par som passade mig. De passade perfekt. Satt som gjutna på mina fossingar. Och jag kunde inte motstå.
Ja, jag vet att jag har köpstopp när det kommer till skor. Ja, jag vet att nu 12 nya par skor på knappt tre månader är alldeles för många par skor. Ja, jag vet att jag verkligen, verkligen, verkligen inte behöver fler par skor. Men när man hittar ett par fina tygskor i den perfekta rödkoralliga färgen för ynka 74 kr... Ja, då är det skandal om man inte köper dem.
Så nu har jag ett par nya, fina skor. Jag tror att jag ska inviga dem i veckan. Piffa upp en enkel outfit litegranna. En färgklick. Vad tycks?
Här ser de mest röda ut, men de är nästan lite koralliga i verkligheten.
Maj? Vår? Snart juni? Höst? Tomteluvor?
Jag har försökt få lite sommarkänsla genom att prova sommarklänningar. Blommiga, klara färger, fluffigt, långt, kort, tunt tyg. Älskar det!
Hjälpte det? Litegranna... Ja, i alla fall fram tills jag såg några ungar precis här utanför med tomteluvor på sig. Tomteluvor?! Det känns väl ändå liiiiite fel? Varför låter man sina ungar ha tomteluvor nu? Där försvann den lilla gnutta sommarkänsla.
Men... Jag ska bannemej se till att ha sommarkänsla ändå. I veckan blir det våriga kläder, ljusa nagellack och i den lilla rosa får finaste sommarklänningen följa med hem till morfars födelsedagskalas. Japp. Här ska det bannemej bli sommarkänslor!
Nu tar jag mig en bra bok och kryper till kojs och förtränger allt vad regn, blåst, gråväder och tomteluvor heter. Sen hoppas jag på att vakna upp till sol och blå himmel imorgon. Hejdå!
Säg inte att något går bra för då vänder det.
I fredags konstaterade jag och min chef att saker och ting faktiskt flöt på och gick bra! Inga trasiga kassaskåp, inga uppsägningar, inga fel på elen och dörrarna, inga problem på lagret, inga sjukdomar där antalet extrajobbare som kan hoppa in är noll, ingen kassa som hänger sig, inga lås som beslutar sig för att inte vilja funka, inget galler som inte fälls ner vid stängning, inga nycklar på villovägar... Inget sånt på hela två veckor! Två veckor! Ja, vi var ungefär lika förvånade båda två.
Men... Vi skulle aldrig ha sagt det. Nej för helt hux flux idag så går en hel drös med saker åt pipsvängen. Ja, käpprätt åt skogen helt enkelt. Till exempel har inga kunder kunnat betala kontant på hela dagen eftersom vi inte har haft någon kassalåda. Min nya ordinarie säljare som skulle komma på introduktion fick ingen introduktion eftersom alla saker vi skulle gå igenom ligger på samma ställe som kassalådorna. Min nya ordinarie säljare som egentligen inte ska börja jobba förrän om ett par veckor fick snällt jobba i stället för att ha introduktion eftersom min andra ordinarie säljare var sjuk och ingen extra kunde hoppa in. Jag har typ skällt ut en kille som vägrade att inse problemet i att ha öppet en butik i 10 timmar i löningsdagar utan kassalåda (alltså ingen kontant betalning alls!!).
Men... Jag klagar inte! För det är så förbannat roligt mitt jobb (nästan alltid...). Jag trivs så bra att det nästan gör ont i kroppen. På ett bra sätt förstås. :) Så jag rycker på axlarna, skrattar åt saken och hoppas att det en dag kan vända!! Fram tills dess ska jag ta motgångarna med ett leende och låta det utveckla mig och göra mig bättre. Ja, herregud!
Nu ska jag i alla fall äta lite vindruvor och sen krypa till kojs. Imorgon väntar möte kl 08 och 10 timmars jobb. Under förutsättning att allt går som jag vill då, men jag räknar ändå med att det blir 12,5 timme för tänk så glad jag blir om det bara blir 10 timmar!
Godnatt och over and out!
Då kör vi igång rutin veckohandling.
Men idag bestämde jag mig för att det ska bli ändring på detta! Inga mer oplanerade handlingar. Inga mer kvällar där middagen inte är planerad redan innan. Inga mer kvällar med stirrande i kylen för att komma på vad jag ska laga. Nej, nu är det veckoplanering och veckohandling som gäller!! Jag ska i alla fall försöka vara duktig.
Jag inledde detta duktiga veckoplanerandet idag. På min lunch sprang jag ner till ICA Maxi och inhandlade massa godsaker som ska bli middagar och matlådor under kommande vecka. Enkla rätter som inte ska ta så himlans lång tid på kvällen. Helt rätt start!
Så... Vad blir det då? Det blir... Bakad potatis med röra gjord på creme fraiche, skinka, purjolök, paprika, dijonsenap och lite kryddor. Min smaskiga lasagne med keso och goda grönsaker. Paj med bacon, smaksatt creme fraiche, paprika och purjolök. Köttfärssås med spagetti. Det blir väl en bra matvecka?
Nu ska det bli intressant att se om jag kan vara duktig med det här. Vore otroligt skönt!!
Men nu... Dags att sova! Lång dag både imorgon och på fredag. Godnatt!
Snabbvisit till Halmstad och Laholm.
För en liten stund sen kom jag hem från en snabbvisit i Halmstad och Laholm. Jag åkte ner efter jobbet igår kväll, sov hos systeryster och Niklas, tillbringade dagen på systers salong och fick håret fixat (inte en dag för sent!! Det var alldeles för långt och raggigt. Nu är det kort och blont igen med en svag pastellton. Nice), fikade med Pillis och Maja i Halmstad och sen tåget hem. Snabbvisit it was, men inte fel det heller. :)
När jag och Pillis satt och fikade kom en kille i... Jamen säg 18-20 årsåldern (eller Pillis?) fram till mig och sa: Jag måste fråga... Är det du som är September? Det slår bannemej inte fel! Varenda gång jag är nyklippt (och även när jag inte är nyklippt när jag tänker efter) så får jag höra det. Trevlig komplimang, men liiiiite uttjatat! Vad svarade jag då? Jag log mot killen och sa att jag tyvärr inte är September och då gick han lite generat därifrån. Kanske borde jag ha sagt: Jajemänsan! Det är jag! Vad hade hänt då? Näääästan så att jag är lite sugen på att testa nästa gång det händer. :)
Nu ska jag slappa lite på soffan innan det blir sängen och uppladdning inför fyra låååånga dagar på jobbet! Tjingeling!
Mitt "nya" hår. Lite mer pastelligt än vanligt känns det som och det är
lite ovant. :)
Jag... Kändis?
I morse fick jag ett sms av min kompis Jenny. Jag och mitt resultat var med i dagens GP. Var? Under Kändisarnas tider. Ehhhh... Hur i helsike hamnade jag där? Jag är väl så långt ifrån en kändis som man kan bli. Eller? Skrattade när jag själv läste det. Synd att min tid inte var liiiiite bättre bara.
Men... 12 maj 2012 ska jag slå tiden. Japp... Jag är anmäld!
Fy f*n vad jag är bra!
Första halvan kändes jättebra och jag låg före mitt planerade tempo, men så runt 1,4-1,5 mil så stummade benen totalt. Det gick inte springa. Alla muskler i benen värkte så jag valde att gå stora delar av de sista 4-5 kilometrarna. När jag passerade mamma och pappa med 500 m kvar till mål kände jag att jag ville gråta. Det gjorde så ont. Men jag bet ihop och gav mig f*n på att jag skulle fixa det.
Och det gjorde jag!!! Tiden blev lite sämre än jag hade hoppats på - 2 h och 36 min - men jag är så sjuuuukt nöjd och så sinnessjuuuuukt stolt över mig själv!!
Men nu orkar jag inte skriva. Hela kroppen värker och jag måste duscha. Tack alla ni som hejade på mig längs vägen! Ni gjorde att det kändes liiiiite lättare. :)
Dåååååå kööööör vi!
Nej jag ska inte springa barfota... Skorna ska på!
Dagen D.
Min syster ringde för lite mer än en timme sen. Alldeles nyvaken. Hon hade vaknat i panikryck för att hon inte ringt och önskat mig lycka till. Så hon var tvungen att ringa. :) Tack!
Just nu sitter jag och väntar på att jag ska få göra mig redo för start. Jag vattenladdar med min nya vattenflaska som jag fick igår när jag hämtade ut nummerlappen på mässan (bra jobbat där Madde!!). Nummerlappen ja... 49 601. Där har du mig. Håll utkik och heja som en jäkla tok!
Idag är jag också med i GP. Förhoppningsvis. Pappa ska köpa med sig en tidning från stan. Det ska bli spännande att se.
Usch! Nu blev jag jättenervös! Tusen fjärilar i magen.
Håll utkik!!
Jag missade start.
Det var lördag morgon/förmiddag och jag skulle göra mig klar för start. Jag drack stora mängder vatten för att fylla på vätskedepåerna. Inget konstigt med det. Än. För att vara säker på att slippa skoskav plåstrade jag om fötterna. Av någon anledning säger min pappa - Sätt lite plåster i ansiktet också för säkerhets skull! Sagt och gjort... Jag satte plåster i ansiktet. Ja, inte utan att känna mig lite tveksamt. Men jag litar på pappa. Så jag satte plåster i hela ansiktet. Och nu snackar vi inte tunna textilplåster... Nej, stora compede skavsårsplåster. Jag kunde knappt prata.
Chipet som tar tiden bestod av en såndär smal klistergrej som brukar sitta på smink. Du vet ett sånt där larm? Det skulle sättas på vristen, men i min stress (starten närmade sig äckligt snabbt) satte jag den på vaden! Och jag fick inte bort den! Jag kunde inte flytta på den. Stress!
När det var dags att bege sig till start var hela familjen borta och när jag försökte ringa dem svarade de inte. Till slut ringde mamma tillbaka och sa att de var vid havet och att jag fick ta mig till start på egen hand. Klockan var då 15.16. Jag skulle/ska starta 15.18. Hur skulle jag hinna?
Snodde en cykel här utanför (förlåt i drömmen grannen) och störtade iväg. Kutade till start och upptäckte att min grupp ju redan hade startat. Springer gråtande fram till startgubbarna och ber om att få starta ändå. Javisst säger de och släpper iväg mig. Ensam. Så där springer jag längs en smal, smal cykelbana med massa publik runt omkring. Alla tittar frågande på mig. Vem är fåntratten med massa compedeplåter i ansiktet? Och varför springer hon ensam?
Det är ungefär nu jag upptäcker hur otroligt kissnödig jag är! Hjälp! Det här går ju inte. Så jag försöker leta efter en toalett, vilket inte är det lättaste längs en cykelbana. Men så ser jag en lite längre bort så jag ökar tempot. Plötsligt ser jag en halvknasig typ framför mig. Han springer i flipflop. Sicksack längs banan och det är omöjligt att ta sig förbi. Jag känner paniken. Försöker sicksacka mig emellan hans konstiga löpstil, men det går inte. Nu är det kisspanik!
Jag lyckas på något vänster ta mig förbi bromsklossen. Väl framme vid toaletten tas jag vidare till ett teoretiskt prov som är en del av Göteborgsvarvet. Jag får ta fyra plastfigurer i en hink. En gul, en blå, en röd och en grön. Sen får jag gå in i ett rum. Eller en liten hytt där testet ska utföras. Det handlar om mat, men jag förstår inte vad de säger på datorn. De pratar något konstigt språk. Jag tänker på min sluttid. Hur ska det här gå? Så hänger sig datorn. Jag får ännu mer panik! En kvinna kommer in och säger att jag får hoppa över testet och att den tiden som testet tar tyvärr ändå måste räknas på min tid.
Sen är det ut i spåret igen. Jag är fortfarande ensam och människorna i publiken undrar fortfarande vad jag är för idiot. Sen vaknar jag.
Vad betyder det här? Är det ett dåligt omen? Det positiva i kråksången är att benen kändes otroligt lätta! Jag flög fram längs spåret.
Vad ska jag ta för lärdomar av drömmer? Inte dricka för mycket vatten. Gå på toa innan start. Vara på plats i Slottsskogen i god tid! Gärna flera timmar innan. Att inte sätta massa compede plåster i ansiktet. Det är inte skönt. Ja... Ungefär det.
Nu ska jag göra mig redo för jobbet. Jag ska försöka glömma drömmen!
Delete... Oooooops!
Jag sitter och knåpar på min låtlista inför lördag. Egentligen borde jag sova, men jag insåg precis att lördag inte är så långt bort. Bara ett par dagar bort! *gaaaaahhhhh*
Min låtlista var egentligen ganska så klar. Bara ett par låtar jag ville köpa och lägga till. Men... Så fick jag för mig att jag skulle ta bort en låt så jag tryckte snabbt delete och enter och vips var heeeeela låtlistan borta! Jag stod visst på låtlistan och inte på låten. Oooooops. Inte första gången det händer. Samma sak hände kvällen innan Midnattsloppet i somras. Låtlistan som hade varit klar i flera veckor, med låtar där nivåerna var helt perfekta, tempoväxlingarna bra, bra flow inför loppet... Och så i två små knapptryck var allt borta! Klantigt!
Varför gör jag då samma sak igen? Med en nästan färdig låtlista? Dubbelklant! Jag kommer knappt ihåg hälften av låtarna som var med (2 h och 30 min låtar är inte lätt att komma ihåg) och ordningen ska vi inte tala om. Attans!
Så nu börjar jag om från början. Jag har insett att loppet är rätt långt så en del låtar återkommer några gånger under loppet. :) Jag menar... Jag kan ju inte höra Veronica Maggios Jag kommer en gång under hela loppet!! Den får vara med flera gånger. Jag blir så glad av den så kan jag få lite extra energi i benen så tackar jag och tar emot. Får väl se hur jag känner någonstans i Vasastan när låten kommer för femte eller sjätte gången. *hihi*
Jisses! Tänk att det snart är dags. En del av mig är superpeppad! En annan del är mer eller mindre panikslagen och vill bara hoppa över hela skiten. Men icke! Här ska springas (läs: lufsas) med ett leende på läpparna (läs: plågat och halvt döende ansiktsuttryck) så det står härliga till! DU hejar väl? I hope so. :)
Är den inte helt underbar! Jag vill bara hoppa och dansa när jag hör den. Jag vil sjunga med för fulla munnar!
Stora jordgubbstårtsdagen.
Så inledde vi en ny tradition. Den inträffade just på denna dag - 17 maj. Nej... Vi firade inte Norges nationaldag utan Rebecca-dagen. Min namnsdag. På den dagen bakade mamma en jordgubbstårta och sen bjöd jag in kompisarna runt kvarteret på sommarkalas. Åh sicka minnen. 17 maj blev stora jordgubbstårtsdagen.
Numera blir det aldrig tårta den här dagen. Men varje år skickar min älskade pappa ett sms på sin lunchrast. Mellan kl 12.10 och 12.30 brukar det plinga till i mobilen med ett grattis. Ja, min mamma kommer såklart också ihåg mig, men pappa hinner alltid först och det är alltid runt samma tid.
Åh! Nu blev jag supersugen på jordgubbstårta bara för det! Jaha... Hur ska jag stilla det suget då? Ja, inte är det genom att titta på bilden av en av mina absolut godaste (och finaste) tårtor ever! Jordgubbstårtan med fläderkräm mellan. Åhhhhh så goooooott! Nej... Nu ska jag försöka förtränga tårttankarna och sova lite.
Sovmorgon? Nädå.
Söndag. Jag är ledig idag. Underbart! Jag hade sett fram emot sovmorgon. Icke. Igår kväll hade jag svårt att sova. Jag fastnade framför tvn och filmen En djävulsk romans. Det blev lite nostalgi eftersom jag tyckte att den var så himla bra när den kom. Så jag var tvungen att se den. Den var inte lika bra nu. Så det blev sent i säng, men vad gör väl det om det är sovmorgon dagen efter? Inte mycket om det inte vore så att jag vaknade 07.10 och inte kunde somna om trots att jag hade 100 kg grus i ögonen.
Så nu sitter jag i soffan och försöker motivera mig själv till att bege mig ut och springa en runda. Jag önskar att energin fanns där, men det gör den inte. Då är det ingen idé. Bättre att ta det en annan dag. Lördag har jag hört ska vara en bra dag. :)
Det är bara så typiskt. Enda dagen med sovmorgon på hela veckan och så vaknar jag tidigt. Menmen. Det får bli tidigt i säng ikväll i stället. Det måste det bli. Imorgon väntar en 11 h jobbdag. Då behövs energin.
Om en stund ska jag bege mig neråt stan. Jag är sugen på att köpa nagellack. Konstigt, men sant. Sen blir det fika och bio. Trevligt.
Yesbox. Dags att duscha bort tandborstluggen och göra en normal lugg i stället. Eller... Normal och normal, men en lite mindre i alla fall. :)
Tjingeling!
Konstaterar att...
...jag har en fruktansvärt hemsk utväxt. Pinsamt.
...jag saknar att ha lockigt hår (Amanda! Kan jag locka luggen på något snyggt sätt?).
...jag börjar bli riktigt nervös inför nästa lördag.
...det faktiskt bara är tio veckor kvar till semester!
...det kan hända ganska konstiga saker på bussen mellan Brunnsparken och Johanneberg.
...Sverige nästan vann Eurovision.
...Eric Saade var en hårsmån från att vinna hela skiten.
...min frisyr faktiskt påminner lite om de irländska studspojkarnas tandborsthår.
...jag kanske ska styla håret som ovanstående energiknippen imorgon.
...hon har underbara vänner.
...månaden faktiskt inte har börjat så bra på alla plan.
...månaden på andra plan har börjat riktigt bra.
...jag snart får klippa mig!
...jag är sjuuuukt sugen på att åka till London.
...det snart är löning och att jag då får lite extra slantar.
...jag ska spara lite pengar till en eventuell Londontripp.
...jag har sovmorgon imorgon och det ska utnyttjas till fullo.
...jag inte orkar konstatera mer utan ska sova.
...det är dags att säga Godnatt. Godnatt.
Det är faktiskt inte bara de studsande irländska tvillingarna som kan... Kolla in den här luggen! Den går minsann inte av för hackor!
Det är underligt hur allt hänger ihop.
Det gäller att alla delar är i balans. Det gäller att alla delar fungerar. Om fritiden inte funkar och är i balans så sviker självkänslan och välbefinnandet på jobbet. Eller om självkänslan inte är på topp så går det ut över både jobbet och fritiden.
Eller som i mitt fall... När jobbet inte känns bra och får en att må dåligt... Ja, då är självkänslan och självförtroendet helt ur balans. Det spelar ingen roll hur mycket man peppar sig själv till att göra ett bra jobb eller hur mycket man än tränar och äter nyttigt... Man känner sig ändå fel och att man inte räcker till! När jobbet inte känns bra och får en att må dåligt... Ja, då känns saker i ens fritid inte lika kul. Energin att ha genuint roligt finns inte där.
Jag började reflektera över det här i förra veckan. För på senaste tiden så har mitt liv känts så i balans. Ja, trots att det faktiskt har varit ganska mycket kaos stundtals. Jag har upplevt mig själv som en gladare person. Självkänslan och självförtroendet har stigit. Och då inte bara vad det gäller tron på mig själv och min förmåga utan också när det kommer till kroppsuppfattning. Jag har känts rätt! Likdant gäller min fritid. Energin är tillbaka! Underbart!
Det är underligt hur alla dessa saker hänger ihop. Fast... Samtidigt är det rätt naturligt att det är så. Nyckeln tror jag är att lyssna på sin kropp och sin hjärna. I alla fall är det så med mig. Alla delar måste vara i balans för att jag ska vara i balans.
Nu har jag hittat min balans! Jag har hittat nyckeln till att få jobbet, självkänslan och fritiden att fungera! Nu ska jag bara se till att bibehålla balansen. Hur jag ska lyckas med det har jag inte klurat ut än... Så vad det gäller den pusselbiten så ber jag om att få återkomma. :)
Det var veckans flum och ludd! Ha en bra torsdagskväll. :)
Grus i ögonen.
Igår var värsta trötthetsdagen på länge. Visst... Jag kom i säng rätt sent i måndags och klockan ringde 05.50 trots att det var min lediga dag... Men... Igår kväll hade jag så svårt att hålla mig vaken. Strax innan 19.30n somnade jag till på soffan och vaknade sen till vid 20.05. Då var jag helt slut och det var snudd på omöjligt att ta sig till sängen. Men jag lyckades och sen sov jag i nästan 11 timmar. Ändå har jag grus i ögonen.
Egentligen är det inte konstigt...
Så... Nu ska jag ta mig en varm dusch och sen krypa till kojs. Imorgon väntar reg-möte och det ska bli trevligt att träffa alla butikschefer igen. Inte för att jag kommer ihåg vad så många heter och vart de jobbar (försök själv komma ihåg 21 personers namn och vart de jobbar efter att ha träffat dem i några timmar! Det är svårt!)... Men trevligt ska det bli. :) Men först några timmars skönhetssömn. Ljuvligt!
Natti natti!
Hej där bleka spiror.
Varje år försöker jag tänka positivt och intala mig själv att såhär är det ju för alla! Så... Efter lite mental peppning och alldeles för många kollar i spegeln så går jag ut med mina bleka med alldeles lysande i solen. Men oj så härligt det är att känna vinden mot huden! Då är det värt det.
Idag kör jag bara ben. Till de degvita skapelserna blir det en randig kjol med flätade detaljer och fickor som jag köpte på Cubus förra året. Naglarna (både tårna och fingarna) har jag målat i en härlig orangeaktig färg från Make up store som heter Linda. Jag känner mig nu väldigt somrig och beredd att möta värmen ute!! Men först ska jag trägga GP som anländer om sisådär 25 minuter. Håll utkik den kommande veckan. :)
En av favoriterna från förra sommaren, men benen är sjuihelsike mycket blekare!
Knalligt nagellack från Make up store. Turkos ring från Lindex.
Ett mail.
Svaret jag fick värmer mitt hjärta. Tack.
Lyssnar på Veronica Maggio.
Den här är också bra.
Snart firar jag två månader.
Det här med att känna känslan av att det är så rätt är underbar! Det får en att vakna med glädje i kroppen. Ja, oavsett om klockan ringer 05.50, 07.00 eller 09.00. Är det rätt så är det rätt! Punkt slut. :)
Just nu ser jag bara fram emot alla utmaningar som komma skall. För ja... Det lär komma fler. Inget förvånar mig numera. :) Jag ser fram emot att prestera mer och bättre. Utveckla och förbättra. Höja och förvåna. Japp. Jag siktar högt!
Men... Nu är jag faktiskt ganska så trött eftersom klockan ringde tiiiidigt i morse. Så jag ska hämta min tvätt i tvättstugan och göra mig i ordning för natten. Imorgon är jag ledig, men ska på ett möte på Allums centrumförening. Sen ska jag träffa GP och sen umgås med Fru A och lilla L. Trevligt!
Så godnatt!
Uppe innan tuppen.
Anledningen till att jag är uppe innan tuppen är för att det står lagerombyggnad på schemat idag! Jag och min kollega ska slutföra det som vi påbörjade förra veckan och blir vi klara (vilket vi MÅSTE) så betyder det att vi ligger 6 veckor före i schemat, vilket såklart skulle kännas alldeles ljuuuuvligt! Då är det bara att invänta plastbackarna som kommer från v 28 och framåt och sen är lagret klart! Känns bra. :)
Det jobbiga med att gå upp såhär tidigt är att äta frukost. Jag har jättesvårt för att äta frukost vid den här tiden på morgonen. Idag har jag tvingat i mig en tallrik fil och det tog tid kan jag säga! Får bli en knäckemacka på jobbet sen.
Angående karamellen igår... Jag är otroligt sugen på att anmäla mig till loppet, men har bestämt mig för att i alla fall vänta till efter nästa lördag. Då vet jag hur ett halvmaraton känns och efter det tar jag ställning till huruvida det var såpass trevligt (kan ett så långt lopp verkligen vara trevligt?) att jag vill springa ett lika långt till sensommaren. Japp... Så får det bli! Men jag hoppas att alla mina Halmstadvänner står längs banan och hejar på mig utifall att jag bestämmer mig för att springa?! :)
Nu är det dags att bege sig till jobbet!!
21 097,50 meter.
Så lång är en halvmaraton (dvs så långt jag ska springa/gå/krypa/rulla om knappa två veckor). Jag ställer mig frågan vad idén till den där sista 0,5 metern kommer från. Var den nödvändig? Vem bestämde det?
Hur som haver... Jag sitter just nu och suger på karamellen att anmäla mig till loppet Prinsens Minne i Halmstad i augusti. Banan är nog riktigt fin och det skulle ge mig ett riktigt bra tillfälle att få ännu en chans att köra ett mer lyckat halvmaraton (ja, jag förutsätter redan nu att jag inte kommer att vara helt nöjd med resultatet om två veckor). Det ger mig 104 dagar att träna. Jag är riktigt sugen...
Det finns dock ett problem... Jag har ju anmält mig till Midnattsloppet den 27 augusti och frågan är om jag fixar att springa en halvmaraton den 20 augusti för att en vecka senare springa Midnattsloppet på en mil...?
Samtidigt som jag känner suget efter att anmäla mig så ställer jag mig frågan - Vad är det för fel på mig? Vad är det för störning jag har i hjärnan som gör att jag tycks gilla att anmäla mig till massa lopp i tid och otid? Det trots att löpning egentligen inte är min grej. Varför?
Jag tror att jag ska suga på karamellen en liten stund till, men oj så roligt det hade varit!!
Sommar i en frukostskål.
Men först blir det lite frukost och det är verkligen sommar i en frukostskål - fil med färska jordgubbar. Kan det bli bättre? Nej... Jordgubbar är verkligen bland det godaste som finns och nu är de på ingång i fruktdisken/fruktaffären. Det kommer att bli mycket jordgubbar för mig i sommar.
Nej... Dags att göra något vettigt!
Fil, färska jordgubbar och lite honung. Sommar!
21 maj 2011 kl 15.18.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag kände mig redo och förberedd. Jag skulle ljuga om jag sa att jag med största sannolikhet kommer att ta mig runt. Jag skulle ljuga om jag sa att jag såg fram emot det. Saker och ting gick ju inte riktigt som jag hade planerat (hatar när det händer!). Men jag ska göra det bästa av situationen och jag ska bannemej ta mig runt! För då väntar en riktig brakmiddag med mamma och pappa. Och... Jag kommer att vara sjuuuukt stolt över mig själv!
Så.... Om du står längs banan och hejar om två veckor... Ja, då förutsätter jag att du hejar på mig om du ser mig! Jag förväntar mig en rejäl hejning så att jag får energi. Så leta efter en 1,66 cm kort tjej med liiiite för mycket utväxt, svarta 3/4 byxor och illröd tröja (som fortfarande skär sig ordentligt med skorna. Hur tänkte jag?). Tjejen kommer att se mycket trött och plågad ut och hon behöver din hjälp att fortsätta!
Men... Jag har fortfarande två veckor på mig att förbereda mig. Inte lång tid, men strunt samma. Jag tar nya tag nästa år!
Det var en pärs.
Sicket väder det är ute! Det är heeeelt sagolikt! Stan var full med folk och det är härligt. För mig blev det bara besök i två butiker. Sen klarade jag inte mer. Jag fick sånt sug efter att köpa saker som jag verkligen inte behöver så jag gick och köpte glass i stället.
Först gick jag in på underbara Pop Boutique. Det är en butik som säljer vintagekläder från 50-talet och framåt. Utöver det säljer de nysydda kläder som ser ut som vintage. Förra sommaren köpte jag två helt underbart fina klänningar där! Självklart hittade jag klänningar även idag. Jag fastnade allra mest för en svart klänning med röda små prickar på. Den hade tunna band och satt väldigt tajt över livet och sen var den vid i kjolen och lite tyll undertill så att det blev ett fint fall. Ringningen var lite annorlunda mot vad jag brukar ha på mina klänningar och den var faktiskt helt underbart fin! Jag stod länge i provrummet och vägde fram och tillbaka. Smärtsamt konstaterade jag att jag faktiskt inte behöver fler klänningar. Jag har alldeles för många alla redan och jag hinner knappt använda alla. Så den underbara klänningen fick bo kvar i butiken! Kanske går jag dit och köper den en annan dag...
Efter besöket på Pop Boutique gick jag till nästa favoritaffär - Balders Hage. En alldeles fantastisk liten inredningsbutik där jag kan gå nästan hur länge som helst och sukta på alla fina saker. Idag hittade jag ett gäng skålar och kakfat som jag så gärna ville ha! Billiga var de också, men även nu sa förnuftet ifrån. Var ska jag ha alla kakfat till? Jag har ju redan ett gäng hemma och jag får i ärlighetens namn inte plats med fler! Så... Jag gick därifrån. Utan kakfat.
Efter de här två stoppen beslutade jag mig för att gå och köpa glass. Det skulle bli för jobbigt att övertyga mig själv om att inte köpa något som jag egentligen inte behöver en gång till. Så det fick bli glass i stället. Tre kulor i rån - flädersorbet, hallonsorbet och mintchoklad. Underbart gott i solen. Sen gick jag via korsvägen hem för att kolla på Lisebergs nya åkattraktion. Hur kan en människa frivilligt sätta sig i den? Fruktansvärt!
Så... Blev det inget inköp idag alltså? Jo... Jag sprang faktiskt på ett riktigt fynd precis runt hörnet från där jag bor. Två härliga liter jordgubbar som ska vara en ingrediens i en efterrätt jag ska göra ikväll. Färska jordgubbar... Då är det minsann på väg att bli sommar!
"Ny" klänning och sandaletter på!
Efter en långsam morgon ska jag nu bege mig in till stan en sväng tänkte jag. Inte för att jag behöver något, men att kika är ju alltid trevligt. :) Vi får väl se om det blir något som får följa med mig hem eller inte. Det får tiden utvisa.
Den soliga och våriga dagen till ära har jag på mig klänningen som jag köpte på min shoppingrunda för ett par månader sedan. Den är helt underbar, men jag har liksom glömt bort den! Så idag såg jag hur den hängde där oanvänd (och med lappen kvar) i garderoben och längtade efter att få bli använd. Idag är dagen då det ska ändras. :) På fötterna (som är nyfixade och tånaglarna är målade i fin röd färg) har jag mina nya, svarta tygremsandaletter med korkklack. Jag har också plockat fram jeansjackan. Vår. Jag känner mig vårig och fin! Håll i dig nu våren och stanna kvar!
Mönstrad klänning från VILA. Ursäkta utväxten...
Finfina sandaletter.
Trycker på stora knappen.
Äntligen! Ja, äntligen. Äntligen får jag två dagars ledighet i rad och det känns underbart! Jag ska verkligen, verkligen försöka koppla bort jobbet även om jag har semesterplanering, schemagrejer, exponering, lagerombyggnad och massa annat att tänka på och planera. Saker som verkligen måste lösas och prioriteras. Men inte i helgen. Jag ska verkligen försöka!
Jag ska försöka trycka på stora pausknappen. Hela jag behöver det. Men det är ju så himla roligt och jag trivs ju så bra... Därför är det svårt att pausa. Jag vill prestera hela tiden. Lyckas, visa att jag kan. Nu säger dock både kropp och knopp stopp. Jag behöver en paus och då får det bli så!
Jag inleder min lediga helg med Johannebarmat (ja, ikväll var jag faktiskt lite lat) och ett glas vitt vin (eller två). Detta framför Så ska det låta följt av Twilight. Imorgon ska jag göra ingenting! På söndag ingenting. Jo, lite planer har jag, men på det stora hela ingenting. Underbart!
Så... Nu trycker jag på pausknappen (som såklart är rosa) och njuter av min ledighet!
Nej inget gristryne utan min pausknapp. :)
Bjuder också på en gammal favorit som Patrik Isaksson sjöng i Så ska det låta för en stund sen. Älskar den!
Hej trötthet.
Det känns helt underbart att det är fredag imorgon! För hur mycket jag än tokälskar mitt jobb så behöver jag lite återhämtning just nu. Under de senaste veckorna har det inte blivit många lediga dagar. Det känns. Hjärnan är trött, kroppen är trött. Till helgen är jag helt ledig. Två dagar i rad. Det var längesen! Jag ska njuta! Härligt.
Men... Först väntar en natts sömn och 10 timmar på jobbet imorgon. Sen så! Då blir det lite ledigt!
Välkomna till familjen!
Från och med idag så har jag infört köpstopp vad det gäller skor. Det är nolltolerans som gäller när det kommer till skoinköp och det på obestämd tid. Och ja... Den här gången menar jag det! För under de senaste 1,5 månaderna så har jag handlat alldeles för många skor. Ja, jag skulle faktiskt sträcka mig till att säga att jag har köpt sjukligt många par skor. Det är inte normalt att handla den här mängden skor inom såpass kort tid!
Visst... Mina skoinköp har sina helt naturliga förklaringar. Jag måste ha Din Sko-skor på fossingarna på jobbet och om jag bara äger ett endaste par (som för övrigt är ett par kängor som just nu är liiiite för varma)... Ja, då är det nödvändigt att köpa lite nya skor. Lite nya skor ja. Inte alldeles för många par skor!
Jag började lite lätt med att köpa ett par underbara sandaletter (de svarta i tyg med kilkorkklack om du minns?) och två par textilkängor. Sen blev det ett par sandaletter till i skinn och ännu ett par tygkängor. Hux flux kom våren och då behövde jag ballerina. Sagt och gjort så köpte jag två par ballerinaskor. När det var dags för påskfest kom jag på att jag inte har några pumps och alltså fick det bli ett par sådana också. I lördags blev vi beodrade att ha kampanjballerinas på fötterna och då fick de vara en del av min nya lilla skofamilj. Där skulle det vara stopp. Det sa jag till mig själv.
Men... Ja, jag hade ju ett par underbara vita tygsandaletter undanlagda på jobbet som jag så gärna vill ha! Som jag inte skulle kunna säga farväl till. Och sen var det de där jeanssandaletterna med korkklack (samma modell som de svarta)... Jamen det var ju tur att de inte fanns i min storlek. Då blev det inget köp där! Men oj... Så kom det 22 par i påfyllning idag. Oooooops... Skulle jag ta de vita eller de i jeans? *hmmmmm* Äh! Jag tar båda vettja. Jag kan prova hemma och lämna tillbaka det ena paret... Kommer jag att lämna tillbaka det ena paret? Förmodligen inte.
Tack och lov kostar skorna inte särskilt mycket på Din Sko. Det rör sig om kanske i snitt 200-250 kr/par och vad är väl det på det stora hela? Egentligen? För mig som alltid har varit rätt så sparsam med mina skoköp (ja, faktiskt... Jag har kanske köpt max fyra-fem par om ÅRET tidigare. Oftast ännu färre) får väl se det som att jag tar igen lite. Och jag måste säga att jag är sjuuuuukt nöjd med mina inköp!
Här är de nya tillskotten i min skofamilj. Visst är de fina?
Ett par sandaletter i jeanstyd med korkklack (rätt höga, men underbara att gå i!). Dessa
finns även i svart (ett par såna står i min hall) och svart/vit-mönstrade (då är klacken
klädd i samma tyg och är alltså inte i kork).
Offwhite-färgade tygsandaletter med lite espadrilloklack. Supersöta inför sommaren.
Finns även med svart tyg.
Så... Vad tycks? Är det behålla eller lämna tillbaka? Var ärlig!
Nej... Nu ska jag slappa lite på soffan och ladda inför morgondagen. Då blir det en löprunda på morgonen och sen kväll på jobbet. Tjingeling så länge!
Snö? Seriöst?
Tunga ben!
Inatt ska jag sova på en sak. På ett beslut. Jag är relativt säker, men ibland behöver man liksom bara fundera lite till. Så är det nu. Men imorgon... Då ska jag ha ett beslut. Jag hoppas att det blir bra!
Nu duscha och äta lite fil och müsli. Det blir tidigt i säng idag. För imorgon väntar en tidig morgon och en dag fylld av lagerombyggnad. Kul? Nej. Men allt här i livet är inte kul och då gör jag det bästa av situationen! :)
What am I doing for a living?
Jag passar på att rensa ur alla vintersaker i hallen också. Vinterskorna ska ner i källaren tillsammans med alla halsdukar, vantar och mössan. Höstskorna står fint uppradade i dressingroomet och har fått göra plats för sandaler och vårskor. Härligt! Jag har massa fönster öppna för att få in härlig vårluft! Sängkläderna är bytta. Underbart!
Om en främmande människa skulle kliva in i min hall är det möjligt att han/hon skulle fråga om jag har massa gäster eller om jag driver skobutik... För där står så mycket skor! Och fler ska där egentligen stå eftersom jag har några par ståendes på jobbet också... Och några i dressingroomet... Ooooops! :)
I min hall står just nu: två par löparskor, tre par textilkängor, ett par ballerina, ett par
pumps, ett par foppisar och två par sandaler. Det finns också två par ballerina, ett par
tygskor, två par pumps och tre par sandaler som vill flytta in. Men var i helsike ska de bo?
Nu blir det till att fortsätta städa! Snart klar!
Vill inte. Vill inte. Vill inte. Vill inte.
Nu skrotar jag runt i myskläder och drar mig för dagens aktivitet. Storstädning. Under den senaste månaden har jag gjort det som måste göras härhemma (dammsuga det värsta, städa badrummet, diska tallrikar...) i brist på tid och ork i och med nya jobbet. Men idag! Ja då ska här städas! Nu finns det ingen ursäkt. Här ska dammas, torkas lister, röjas i dressingroom, torkas i köket, rensas kylskåp, dammsugas, moppas golv, bytas påslakan... Japp en storstädning. Tror till och med att jag ska vädra!
Ja... Allt detta ska bli gjort! Om jag får tummen ur. Varför ska det vara så svårt! Nä bannemej... När Gilmore girls är slut så ska jag sätta igång. Jag ska. Jag ska. Jag ska!
Stupar i säng till dunkadunka.
Nej, nu ska jag inte vara sån! Jag älskar mitt nya jobb (hur länge är ett jobb nytt egentligen?) som bara den och jag längtar efter att få åka dit och jobba. Men just nu behöver batterierna laddas lite. Jag måste få ny energi för att orka. Så är det!
Så nu ska jag krypa till sängs. Till ljudet av dunkadunka. Grannarna ovanför har fest och de spelar så att det låter som att det är jag själv som spelar. De hoppar som vilda elefanter så att taket nästan brakar in. Jag kanske borde brygga till lite kaffe utifall att jag skulle få oväntat besök. :) Ja, som i reklamen där ett badkar brakar igenom golvet och rakt ner till grannen eller hur det nu var!
Jag somnar med den här låten i huvudet (tack grannen däruppe för det!). En otroligt dålig låt som nu kommer att sitta på min hjärna i några dagar. Jag säger förlåt på förhand! Förlåt om jag går runt och sjunger den här låten. Förlåt. Och godnatt!
