Jag försöker motivera mig själv att kliva upp. Det går sådär. Sängen är skön och kroppen är trött. Ingen vidare kombo. Ja jag vet att klockan är 10 och att solen skiner, men jag behövde få ligga och dra lite. Händer alltför sällan nu för tiden. Så här ligger jag och lyssnar på fågelkvitter. Fötterna är lite varma så de får bo utanför täcket. Jag njuter! I en minut till för sen ska här upp och ätas, röjas, städas, tränas och sen iväg på festligheter. Bra ledig dag!!

För mig är det glädje för själen att få sitta utomhus med bästa kollegan och fika med en klarblå himmel och sol över huvudet. Kan jag då sitta med tunn skinnjacka på mig och med ballerinaskor på fötterna så är lyckan total. Härliga, lediga söndag!

Hemma. Klockan är 02.29 och jag är tröttare än tröttast. Jag ska alldeles strax lägga mig själv på laddning så att jag orkar upp imorgon. Underbart!

Imorgon är det jag som har en ta hand om mig själv-dag. Jag ska sova länge, träffa en kollega på stan för en fika och sen ska jag åka hem, svida om till myskläder, fixa någon god mat och kolla på film. Massa film. Bara vara.

Men nu ska jag stänga av strömmen och hitta energi. Innan dess ska jag visa en bild från kvällens fest. Det var helt klart ett party with a view! 16 våningar upp med utsikt över stan. Lite solnedgång på det.... :)

Godnatt!

https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/1988815/images/2012/pic_200379410.jpg" class="image">

Min vårkläderprotest verkade faktiskt funka. Lite i alla fall. För just nu är det sol i Göteborg. Inte särskilt varmt, men sol!

Så på kvällens 30 årsbaluns så är det jag som kör vårigt tema. Igen. Korallorangea byxor, vit blus, sandaletter och grönmålade tånaglar. Ballerinor får följa med utifall att. Men nu snackar vi bara fötter. Vårliga färger. Jag är trött på det kalla så därför trotsar jag! Ja jag räknar med blåkalla fötter, men jag får väl lida pin.

Nu dags för jobb. Lite drygt 7 timmar innan det är dags för två dagars ledigt. I like!

Det är så tråkigt med detta gråväder och kalla temperaturer. Jag vill ha riktig vår nu! Med sol, värme och tunna kläder. Jag är trött på tjockkoftan under jackan. Trött på gåshuden. Trött på det gråa.

Så idag gör jag protest mot ovåren. En färgglad protest. Kanske kan det locka fram våren? Kanske kan jag göra någon glad?

Så idag kör jag på äppelgröna byxor (från HM). Riktigt knalläppelgröna. Till det kör jag en vit spetsblus (Lindex) och äppelgröna örhängen (urgamla och minns inte var de inhandlades). På jobbet står ett par nyinköpta korallröda ballerinaskor som ska invigas. Jag satsar på att skrämma bort gråvädret. Så nu vet du vem du ska tacka om våren kommer :).

Onsdag kväll. Ännu en dag till ända. Lyckades beta av ganska mycket idag faktiskt. Lovely! Tre långa arbetsdagar kvar innan jag får två dagar ledigt och sen drar vi igång en redig monstervecka. Hujedamej! Jag är så innerligt glad att jag älskar mitt jobb av hela mitt hjärta. Hur hade jag klarat det annars?!

Jag kom att tänka på en sak innan. Hur glad jag är över att ha hittat människorna som jag har i mitt liv. Att ödet och små tillfälligheter har gjort att man har funnit varandra. Det kan handla om en person man åt tacos med var och varannan dag eftersom båda var unga och bodde hemifrån. Eller någon man först var på nattklubb med för att sen sitta uppe och käka snabbmakaroner med ost, smör, ketchup och vit salladsdressing på (ja då var det gott, men så gick vi på gymnasiet och hade inte sådär väldans mycket pengar att röra oss med). Det kan också handla om att somna i varsin fåtölj framför Dirty Dancing med balklänning, håruppsättning och hela fadderullan. Eller varför inte att ha en fikatradition varje vecka. Eller att stå längst fram i mitten på samma träningspass i ett par år. Det kan till och med handla om en så simpel sak som att elda apelsin i ett kök hemma hos några man knappt känner. Men just där och då vet man att det är en person som finner en plats i ens hjärta. Någon som betyder mycket för en. Och de personerna (jag hoppas att ni vet vilka ni är!) är jag så enormt tacksam över att jag har funnit. Vad vore jag utan er?

Japp. Det var dagens djupa tankar. Nu ska jag sova så jag orkar med monsterdagen imorgon. Sov sött!!!

Jag vaknade av blixtar och dunder i morse. Samtidigt. Himlen var alldeles mörkgrå och regnet öste ner. Då var det väldigt lockande att dra täcket över huvudet och somna om. Men icke! Det var bara att stiga upp och göra sig klar.

Nu är jag redo. På bussen. Paraplyet gör mig sällis. Men jag hoppa att det håller uppe. Blir sol. Hoppas!

Starten efter semestern har varit omtumlande. På många sätt. Tankar som har virvlat. Virvlat som en höststorm i huvudet. Tagit över min hjärna. Skapat en klump i magen. Gjort det svårt att sova.

Jag kunde lämna det värsta bakom mig idag. Ett behövligt telefonsamtal senare. Ord som träffade rätt i hjärtat. Bekräftelse. Beröm. Trygghet. Sakta lämnade tankarna min hjärna. Långsamt löstes klumpen av oro i magen upp.

Men lite tankar finns ännu kvar. Tankar på annat. Oro inför kommande veckorna. En önskan om att allt ska lösa sig snabbt. Smidigt. Enkelt. Bra. Perfekt. Jag hoppas.

Mitt i allt kände jag en längtan. Jag önskade att jag var tillbaka i Danmark. Jag önskade att jag var tillbaka ute vid de vita klipporna. Att jag kunde blicka ut över det turkosa havet. Med solen lysande i ansiktet. Promenerandes längs den smala stranden. Att jag fick plocka fina stenar. Bara vara. Känna lugnet. Jag ville vara tillbaka till Møns klintar. Bara för en timme eller två.

Nu ska jag sova. Samla energi inför imorgon. Mycket står på schemat. Läsa ansökningar, ringa in folk på intervju (varför gick inte den bästa planen i lås?!), planera kommande veckor, försöka lösa schemabiten, byta dator, planera semesterschemat, förbereda för en tjej som ska provjobba för extrajobb, ringa massa samtal.... Att göra-listan är lång. Men... Jag ska göra det med klintarna i tankarna. :)

Så godnatt! Sov sött!

Nämen fy vad jobbigt det var att kliva upp idag! Jag kunde inte somna igår utan låg och vände och vred mig i sängen i några timmar innan John Blund äntligen hittade mig. Så när klockan ringde vid 06 var jag allt annat än pepp på jobb.

Nu är jag uppe och på bussen. Tröttheten ligger som ett moln över mitt huvud och tillsammans med unge herr förkylning som vägrar ge med sig så gör de mig tipptoppredo för dagen..... Nja.... Inte riktigt va?!

Men hur skönt det än är med ledighet och semester så är vardagen rätt skön. Så ge mig ett par tre dagar (eller en vecka eller två) sen så är jag inne i det igen.

Nej.... Dags att byta buss.

Nu har jag landat hemma. Handlat lite till min ekande tomma kyl. Tvättat ett par maskiner tvätt. Svidat om till mjukisarna. Så nu tar jag lördag. Sitter i soffan och kollar på film. Tänkte se Garden state och Love and other drugs ikväll. Bara vara. Lovely!

Så var semestern slut. Alldeles för snabbt. Ikväll väntar tvätt och slapp. Imorgon sovmorgon. Ladda de sista batterierna innan det är dags att sätta igång igen. Delar av mig tycker att det ska bli kul att jobba igen. Delar av mig fasar. Jag vet vad jag har att ta tag i. Stress!

Men en sak i taget. Nu blir det en biltur följt av en tågresa. Sen blir det soffan och kurering. Te i mängder. Mysisarna på.

Så farväl Marielyst!

När man bor i en storstad är man inte bortskämd med tystnad. Det låter alltid någonstans - en granne som spelar musik, en buss passerar på gatan utanför, någon pratar utanför ens fönster, en glasigloo töms, någon ropar något, en bil tutar. Alltid något ljud.

Men här är det tyst! Sånär som på en susande vind, en fasan som skriker i gräset eller en bil som långsamt rullar över gruset. Men ljuden är sällsynta. De kommer och går lite då och då. Ljuvligt! Balsam för det inre. Kanske låter lite flum flum, men så är det. Jag är inte bortskämd med tystnaden och nu suger jag åt mig den i massor! Njuter, bygger upp energi.

Semester var precis vad jag behövde. Vila kropp och själ. Just nu önskar jag bara att jag hade möjligheten att trycka på paus. Stoppa tiden så att jag hade kunnat få vila upp mig lite till. Kroppen är inte redo. Kroppen vill ha mer ledigt. Den behöver det.

Men ännu är det några dagar kvar och jag ska göra mitt yttersta för att ladda upp mina batterier så mycket det bara går inför vad som komma skall. I'm gonna need!

Nu ska jag packa badväskan och så ska vi bege oss mot Lalandia!!

Efter lite mer än en mil på cykel, en cider med havet som utsikt och en glass så stor att den är omöjlig att äta upp så kände jag mig rätt mör. Förkylningen vill inte ge med sig alls. Inte för fem öre.

Så när vi kom tillbaka från cykelturen la jag mig på soffan. Somnade in och njöt av hur solen lyste in genom fönstret och på mitt ansikte. Det var superskönt och behövligt! Ja tills mamma kom in och ropade: det är vatten på golvet! Mikael det är vatten på golvet! Tackar för uppvaknandet!

Nu luktar det grill och det är herrarna som står för kvällens mat - hamburgare. Mums!

Första semesterdagen är till sin ända. Underbart! Jag behövde ett break. Ett rejält sådant! Från allt. Från ansvar och förpliktelse. Från stress och press. Jag vet vad som väntar när jag kommer tillbaka men det kopplar jag tokbort för nu!

Dagen bjöd på en utflykt ut på den danska lantbygden. Otroligt vackert. Otroligt rogivande. Vi besökte Møn som är en liten ö. Vi stannade i byn Stege och åt lunch, strosade och besökte en karamellbutik (Bolcher Møn).

Men dagens höjdpunkt var nog ändå helt klart Møns klintar. Jag hittade platsen av en slump när jag satt och googlade utflyktsmål. Höga berg som stupar rakt ner i ett turkosblått vatten. En smal strand fylld med kalkstenar och stenar som havet har slipat mjuka och fina. Massa trappor ner (och såklart lika många upp!!!) och sen stod man och kunde kika upp mot de kalkvita stupen. Och så vattnet. Helt turkost. Det var nästa så det kändes som att vi var betydligt längre söderut.

Jag plockade massa stenar. Hela fickan full. De ligger nu i påsen med alla Marielyststenar som jag har plockat på stranden. Så nu har jag så mycket stenar att jag hade kunnat ge bort dem i present (någon som vill ha?).

Møns klintar är något jag verkligen kan rekommendera! Vackert för både öga och själ. Och nej... De 497 trappstegen (räknade såklart dem på vägen upp) är inte roliga, men det är väl värt det!!!

Imorgon väntar en cykeltur med picnic och på kvällen bowling. Sa jag att semester är underbart?

På båten över till Danmark spontanköpte jag en ny parfym. Jag har haft samma i snart tre år - Nina Riccis röda äpple. Den är underbar och jag älskar doften! Men nu är den snart slut så jag tänkte passa på och köpa en ny.

Tyvärr hade de inte den på båten, men jag hittade en annan som min näsa fastnade för. Till råga på allt med finaste flaskan. Marc Jacobs gör en aldrig besviken. Men det är klart... Om mitt röda äpple finns på vägen hem slår jag nog till på det också... :)

Den envetna förkylningen biter sig kvar. Hårt. Vill inte ge med sig och försvinna. Halsen småömmar och näsan rinner. Huvudet bultar lite lätt och kroppen är trött. Tuuuuur att jag om 9 timmar är ledig massa dagar så jag kanske kan få vila upp mig riktigt ordentligt. För nu hör ni det kära familjen.... Sovmorgon ska vi ha! Annars får ni med mig att göra! ;)

Sicket hösttråkigt gråväder det är ute! Det går ju inte direkt påstå att jag glatt hoppar ur sängen på morgonen. Men försmaken av våren som kom för ett par veckor sen gör att hoppet om att den riktiga våren är på gång lever kvar i kroppen. Snart. Snart.

Jag har förresten inhandlat en ny fin vårjacka. En fin skinnjacka blev det. Längtar efter att få använda den! Bild kommer... Jag lovar.

Nu dags att byta buss i regnet.

Sitter inkrupen under min varma filt. Jag fryser. Kroppen är förkyld och hängig. Det småregnar ute och jag är allt annat än sugen på att jobba. Det är nu jag frågar mig varför jag inte var ledig över påskhelgen. Det var ju så tanken var från början, men det är lätt att vara efterklok.

När jag började klä på mig ytterkläderna för några minuter sen insåg jag att det är röd dag idag. Alltså går inte bussarna som de ska göra på en måndag. Alltså har jag missat min buss med några minuter. Alltså måste jag vänta nästan 30 minuter på nästa. Alltså ingen idé att gå ut till bussen redan nu. Därför kurade jag in mig i filten igen i väntan på nästa. Här hade jag velat stanna kvar. Bara en liten stund till. Eller hela dagen. Kolla på film. Lyssna på regnet. Slumra lite...

Nej! Snart lär jag inte komma härifrån! Så nu ska jag sluta tänka så och pallra mig upp ur soffan!

Ha en bra annandag påsk!

Efter en natts sömn känns det lite lättare i bröstet. Allt kommer att sluta bra. Det vet jag, men det måste få kännas tungt för att det ska kunna kännas lätt igen. Det är min filosofi!

Skärtorsdagen till ära har jag en ny blus på mig. Min systers sambo tycker inte om ordet blus. Det är ett tantord, men så är jag ju lite tant i hemlighet (gillar blusar och småkakor!). Därför säger jag blus :).

Blusen fick jag av min syster i födelsedagspresent. Det roliga är att jag nog inte hade köpt den själv, men jag älskar den! Jag hade nog kollat på den, konstaterat att jag gillar den men att den är för kort i magen. Men tji va man kan ha fel för jag älskar den! Jag matchar den med svarta byxor med hög midja, örhängen och klocka. Perfekt våroutfit!

Nu ska jag och mitt hårsprayade öga (hur smart är man om man sprutar hårspray rakt in i ögat?) ta och åka till jobbet. Jag börjar egentligen sent idag, men med tanke på gårdagen måste jag in tidigt. Så det blir långdag idag.

Just när jag har vågat börja tänka - Shit vad bra det flyter! Ja då kommer bakslaget och det big time! Jag försöker hålla skenet uppe men hade helst åkt hem och skitit i det. Skitit i hela skiten!

Jag måste hitta energin och orken. Energin och orken att starta hela karusellen igen. Jag vet att det kommer att ordna sig. Det har det ju gjort alla de andra gångerna det senaste året, men det här bakslaget slog hårdare. Som ett knytnävsslag rätt i magen.

Nu ska jag ta mig igenom sista timmarna av arbetsdagen och sen ska jag hem. Hem och kolla på en film. Försöka samla energi. Försöka samla ork.

Påsk. Jamen det är den här veckan ja... Jag hänger inte riktigt med. Inte alls.

Påsk. Jag tror egentligen aldrig att vi direkt har firat påsk. Visst ställde väl mamma fram några hönor och tuppar när vi var små. Visst fick vi varsitt påskägg jag och syster. Visst åt vi ibland lite påskmat. Men i min värld är påsk inget speciellt.

Nu är det i alla fall dags för påsk. Jag jobbar nästan alla dagarna och i övrigt ska jag bara ta det lugnt. Ladda batterierna. Vila upp mig. Bara skrota runt. Bara vara. Det behöver jag.

Men jag är lite nyfiken. Hur firar du påsk?!