Jag fortsätter med färgade byxor och idag föll det på ett par smaragdgröna. Jag älskar den här färgen! Snyggt att matcha med svart. När kylan kommer ska jag även matcha med stickad tröja i korall. Eller kanske röd?

Nu är jag trött på att vänta på sommaren som uppenbarligen inte tänker behaga dyka upp på allvar. Jag börjar inse att det snart är för sent och jag är ärligt talat rätt trött på att gå runt och frysa (och ha ont i knän, höfter och fötter) i mina platta ballerinaskor. Jag har haft på mig blommig klänning och frusit om benen.

Så idag fick det vara nog! De nya vinröda höstbyxorna åkte på. På fötterna snörar jag på de blanka höstskorna (tack gode Gud för några centimeter klack!!). Skinnjackan åker på. Fine! Jag har fortfarande blus utan ärm och fötterna saknar strumpor men i övrigt är det höst för hela slanten. Känns rätt gott faktiskt (blir nästan rädd för mig själv där....). För en gångs skull är hösten lite välkommen (ehhhh.... Vad är det med mig?!).

Så..... Välkommen hösten! Eller i alla fall höstkläderna!

Nu närmar sig resan med stormsteg. Elefantsteg. Monstersteg. Jag kan inte riktigt förstå och greppa det. Det fladdrar små fjärilar i hela kroppen och jag längtar efter att få kliva på planet. Snart. Snart. Snart.

Jag och syster begav oss mot slottsskogen och Midnattsloppet igår kväll. Regn och rusk. Kallt. Vi var nog inte så sugna någon av oss. Lagom till start slutade det att regna och jag sprang på så fort jag orkade i brist på träning. Många uppförsbackar. Och jag kom i mål!! Inte på den bästa tiden jag har presterat, men med tanke på att jag har sprungit TVÅ gånger (Göteborgsvarvet i maj och 6,5 km i slutet av juli) sen Midnattsloppet för ett år sen så får jag vara nöjd med tiden. Att ens ta sig runt springandes hela vägen (sånär som på en tung backe i Masthugget där faktiskt de flesta gick) tycker jag var en bra prestation.

Så i mål kom vi både jag och syster. Helt dyngsura eftersom någon beslutade sig för att slå på stora kranen lagom till 7 km. Vi snackar inte lite regn utan en lång STÖRTSKUR! Stora vattenpölar överallt, vatten som rann över kroppen och kläder som gick att vrida ur flera gånger om. Men det var rätt härligt ändå....

Idag är jag dock lite mör i benen så jag laddar upp energin med film. Inte fy skam det heller!!!

Det är så underbart skönt att ligga och dra sig i sängen på morgonen! Jag gör det sällan nu för tiden. Idag har jag legat och dragit mig i en timme. Det är tack vare besök från syster, hennes sambo och deras hund. Jag vill inte gå upp och slamra och därför passar jag på! Sträcker ut varenda kota och önskar att jag hade tid och ro att ligga kvar längre oftare.

Jag är lite dagvill. Igår och idag har jag varit på kickoff med jobbet. Alltid lika trevligt att träffa alla! Det är skönt att komma bort, få miljöombyte, bolla med kollegor och ha kul tillsammans.

Det var härligt att kunna sträcka lite extra på sig. Känna sig stolt. Nöjd. Duktig. Få cred. Bra ord. Beröm. Det bär jag med mig. Med allt som har varit - allt slit, alla timmar - var det var jag behövde.

Nu tar jag helg. Ladda för en långvecka följt av SEMESTER!! Kan det bli bättre?

Ja.... Att påstå att jag är utvilad efter knappt fem timmars sömn vore att ljuga. Jag är som en zombie! *gäsp* När jag skulle koka frukostgröten var jag nära att sätta in tallriken i diskmaskinen i stället för i micron. Jag stod där framför diskmaskinen med tallriken i handen och tänkte: det här känns inte helt rätt...

Men det slutade bra. Jag fick i mig gröten (tillagad i micron) och är på väg till jobbet. Faktiskt mycket piggare än för en timme sen. Faktiskt inte alls lika trött. Lär dock somna tiiiidigt kväll!

Jag borde ha somnat för längesen, men så blev det inte riktigt. Efter jobbet åkte jag till Vasastan och mötte upp M, K och J. J hade förberett mat och vi packade ihop oss och begav oss upp på berget precis där han bor. Uppe i en liten utkikstornsliknande byggnad la vi ut filtar och tände grillen. Vin, melon och lufttorkad skinka till förrätt. Perfekt grillad och riktigt smarrig entrecote, sallad och kall sås till varmrätt. Trevligt samtal ute i det fria. Sen pannacotta, irish coffee och ett riktigt gott dessertvin hemma hos J. Hux flux var klockan mycket och jag var väl hemma runt 00.45.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte önskade mig sovmorgon imorgon, men det blir det såklart icke! Fullt ös hela dagen, fika på kvällen och sen hem och packa till kickoff med jobbet.

Men.... Det positiva med sådana här underbara kvällar är att man kan förtränga att hösten snart är här. Sommaren känns mer närvarande. Trots att jag fick ha kofta på mig för att inte frysa så känns dagen och sommaren lite, lite längre. Mer sånt tack!

Men nu sova!!!!

Det känns som att energin åker berg- och dalbana inom mig just nu. Ena dagen känner jag att jag har massa energi och hade kunnat göra precis vad som helst. Dagen efter kan vara totala motsatsen och det är ansträngande att ens gäspa!

Såhär är det alltid när hösten börjar smyga sig på (ja det är sommar ute just nu, men mörkret kommer tidigare och tidigare), men jag tycks aldrig lära mig att det är så. Varje år blir jag chockad och undrar vad som händer. Varje år försöker jag åtgärda det genom mer eller mindre sömn. Mer eller mindre aktivitet. Inget hjälper. Energin åker berg- och dalbana ändå och det får jag snällt acceptera.

Men det är jobbigt. Att ena dagen ha all energi i världen för att nästa dag åka hissen rakt ner i källaren!

Nu är det i alla fall bara några timmar kvar till helg. Sen väntar en vecka med kickoff på jobbet. Efter den en låååång arbetsvecka och sen är det snart dags för semester! Längtar!

När jag ska iväg på någon resa - lång som kort - tycker jag att det är svårt att packa. Förut packade jag alltid alldeles för mycket. Hela väskan full med saker som jag visste att jag ändå inte skulle använda väl på plats. Onödigt. Men samtidigt ville jag inte stå där och sakna något. Eller bara packa för sol och så blir det regn eller tvärtom.

För tre år sen var jag iväg på en tvåveckorstripp på Mallorca och i Spanien tillsammans med finaste herr och fru A. Vi bestämde oss för att resa lätt. Bara handbagage. Usch så svårt! Vägde varenda plagg fram och tillbaka. Varje sak jag la ner i väskan omvärderades både en och två gånger. Hur skulle jag klara mig i två veckor med enbart innehållet i den där lilla lilla väskan? Jag klarade mig. Konstaterade att jag till och med hade plagg jag inte hade använt!! Det lärde mig att packa lätt och att tänka: saknar jag något så köper jag det på plats! Det är ju faktiskt inte värre en så!

Nu står jag här igen. Tänker packning. Vad som ska få följa med och inte. Det är ett litet tag kvar, men behöver tvätta och överväga. Hur många kjolar behöver jag? Vilken jacka ska jag ha på mig? Ska jag packa byxor? Vad vill jag ha på mig på kvällarna? Vilka skor ska fötterna bo i? Valen är många. Skapar redan nu en liten packlista i mitt huvud. För att vara förberedd. För att ha koll. Men den lär ändras både en och två gånger innan det är dags. Var så säker...


Hur tänker du när du packar? Ge mig tips!

Även om det inte direkt har varit någon sommar och jag allt annat än gillar hösten och vintern så ska jag inte sticka under stol med att jag faktiskt längtar lite efter hösten. Eller.... Jag längtar efter höstskor. Ordentliga höstskor. Med rejäl sula och bra komfort. Mina fötter, höfter och framför allt knän står snart inte ut med ballerinaskor och klacksandaletter längre. Det gör ont. Från fotsulorna, upp genom knäna och ut i höfterna. Ont, ont, ont.

Sen finns det såklart fina höstskor i butik och fler dyker säkert upp. Jag vill köpa nu. Använda nu. Tillsammans med ett par jeans och en stickad tröja. Japp... Detta kommer från bruttan som inte gillar höst!

Jag pillar på höstbootsen varje dag. Funderar på vilka jag vill ha. Hur många jag vill ha (eller ja... Hur många jag bör/ska/få ha). Svårt! Massa fint!

Jag är såklart lite partisk vad gäller skor nu för tiden. Din Sko är det som bor på fötterna, men jag har även sett några riktigt fina godbitar på Nilson (ja även det lite partiskt). Nu är det så väldans lägligt att vi har samma hemsida så kika in och inspireras av höstens skodon!!

www.putfeetfirst.se

Nedräkningen kan snart börja på allvar. För nu är det faktiskt inte så väldans långt kvar tills vi reser jag och min kära syster. Det känns overkligt och konstigt. Ja jag har svårt att förstå att vi snart redan är där. Respirret infinner sig i hela kroppen. I varje cell. Från tårna ända ut i fingerspetsarna. Snart är jag där. I min favvostad nummer ett!!!

Det är en trött måndag. Väldigt trött måndag. Jag hade gjort mycket för att få byta buss och åka hem till sängen i stället. Men icke! Fullproppat schema idag så det blir inget med det! Förra veckan köpte jag (trots mitt shoppingstopp.....) ett par nya jeans. Jag har ett bra tag velat ha ett par lite lösare jeans. Absolut inte några säckiga och pösiga jeans. Nej ett par snygga lite lösare jeans som man kan ha på sig till jobbet och att det ändå ser "uppklätt" ut, men som samtidigt är sköna att ha på sig när man skrotar runt hemma. Av en slump hittade jag ett par på HM. Lite ljusare än jag hade tänkt mig men otroligt sköna. Boyfriend slim fit heter modellen och är alltså både lite tajta, men ändå lösare. Otroligt luddigt att beskriva men det jag var ute efter. De bor jag i idag när det vankas stegklättrande och fläng. I like!