Något som värmer långt in i hjärtat!


I förrgår hade jag en tung dag på jobbet. Innan jag ens hade låst upp dörren och klivit in började jag ångra min ledighet. Jag anade vad som väntade, men det som väntade var ändå värre än vad jag hade tänkt mig. Jag kämpade, stressade, lyfte, kånkade, packade upp, slet och jobbade häcken av mig för att jobba ikapp och få undan alla saker.

När dagen var slut tackade jag bananen för dess existens för utan två styck av denna gula, böjda frukt hade jag nog klappat ihop totalt. Men jag tog mig igenom dagen - liksom jag har gjort så många andra sådana här dagar. Men det var en sliten, trött, hungrig, törstig, irriterad och näst intill slutkörd Rebecca som kom hem i förrgår kväll. Tömd på all energi. 

Men lite positivt för sådant här med sig ändå. Om man då ska se det goda med det onda. :) Det testar mina gränser (det kan ju dock diskuteras om det är ett sunt sätt att testa sina gränser på...) och ger mig bättre självförtroende. För om jag fixar det... Om jag fixar att ro runt allt det som jag gjorde i förrgår... Ja, då kan jag nog fixa nästan allt! Det känns bra. Riktigt bra.

Så igår... När jag hade slutat och skulle gå hem. Då fick jag en liten present. En uppskattning för mitt slit. Två varma kramar och fina ord om sicket otroligt grymt jobb jag gör och hur duktig jag är! En uppskattning som värmde långt in i hjärtat och gjorde att jag kände mig alldeles rörd. Det är sådana saker som gör att det går att ta sig igenom de där helvetesdagarna. Det är sådana saker som ändå gör att det är värt att ge tusen gånger mer än vad man egentligen tror att man klarar av. Det är sådana saker som gör att det är värt att slita tills det känns som att kroppen ska gå sönder. Det är sådana saker som lyfter mig och mitt självförtroende!

Så tack ni två. Ni som gjorde så att mitt hjärta blev varmt. Tack för de underbara orden och den fina presenten.



I en fin silvrig påse med lila och svarta snören låg de här trevliga
flaskorna. En fin olivolja och en så kallas balsamusse. Balsamusse är
reducerad balsamvinäger som blir som en tjock glaze. Den kan
användas i förrätter, maträtter eller varför inte i en efterrätt? Nu är
den som jag fick smaksatt med vitlök och rosmarin så den passar
nog inte särskilt bra till efterrätten. Men kanske i en sås, på en sallad,
som smaksättare i risotton eller varför inte pensla på den på en
köttbit? Dessa ska jag använda flitigt!

Kommentarer
Postat av: mamma

Så snälla dom är !!! och du är värd det !

2010-11-04 @ 14:03:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0