Jag kunde inte motstå klubborna igår kväll. En slank ner. Det blev den gröna. Den smakade päron. God!

När Madde var hos mig igår kväll hade hon med sig en påse med söta små klubbor i. Det är nästan så att jag inte vill öppna och smaka. Ja samtidigt som jag är nyfiken på att smaka hur de smakar! Påsen med klubbor får helt enkelt stå där på köksbänken och se fina ut ett par dagar till innan jag öppnar och provsmakar.

Idag är jag trött. Långöppet på jobbet igår. Superkul! Men idag är jag trött. Mycket trött. Zombie. Men jisses så kul det var! Är grymt nöjd!

Jag fryser. Fryser mest hela tiden. Typ jämt och alltid. Så är det varje höst och vinter. Konstant frysande. Det trots att jag bor i stickade koftor.

Min mamma säger att det beror på att jag har dåligt med underhudsfett. Jag säger att det beror på att jag är född i fel kontinent och därför helt enkelt inte är gjord för att fixa kylan.

Oavsett hur det än ligger till så fryser jag (inte i skrivande stund eftersom jag precis sprang till bussen, men jag kan ju inte hålla på att springa överallt för att hålla mig varm). Och jag kommer med största sannolikhet att fortsätta frysa fram till maj någon gång.

När jag satt i mörkret och åt frukost för en stund sen så ställde jag mig en fråga - När ska mysbyxor och fleecefilt bli det hetaste modet? För just då frös jag nästan inte alls där jag satt iklädd mysbyxor och två fleecefiltar. Varför är det inte modernt med fleecefilt? Förmodligen för att det är rätt fult och för att det skulle se lite lustigt ut om folk gick runt med filt på sig, men tänk så varma vi skulle vara?! Ljuuuuvligt!

Men.... Jag lovar att jag inte ska gå klädd i fleecefilt. Jag ska hålla mig till mina koftor. Och när jag kommer till jobbet ska jag göra en stor kopp te och krypa in i min skrubb till kontor. För där.... Ja där är det minsann varmt och härligt!

Nu har jag varit på en timmes muskelmassage. En rejäl genomknådning skulle man kunna säga. Kroppen känns ungefär som om den har blivit överkörd av en ångvält. Hjärnan som att den har förvandlats till en stor hög potatismos. Avslappnad? Japp.

Resten av dagen bjuder på ett snabbt besök på Frölunda Torg följt av monstertvätt, helstekt pippi och återhämtning på soffan.

Nej... Jag klarar inte att skriva mer. Alla muskler i kroppen strejkar! Tjingeling!

Temat för dagen är morot. Kör morotsfärgade ben och morotsfärgade naglar. Eller rostorange låter lite snyggare kanske. Matchar gör det i alla fall!

Gårdagen tillbringade jag nerbäddad i soffan. Skamligt med tanke på det soliga vädret! Men... Kroppen mådde inte bra och behövde vila och för en gångs skull valde jag att lyssna på min gamla kropp!

Idag mår bra bättre, men inte bra. Så efter jobbet blir det sängen och sovmorgon imorgon. Därmedbasta!

Snart är det dags. Tiden tickar och den härliga veckan kommer allt närmre. Otroligt vad tiden tickar, men oj så kul det ska bli! Men innan dess är det mycket som ska fixas. En dag i taget. Idag... Jobb!!

En av mina favoritfärger i höst är rostorange. Otroligt fin färg! Därför blev jag så glad igår när jag hittade ett nagellack i en färg med namnet rust (alltså rost)! Billigt var det också. 9,50 kr på HM. Sånt fick det bli!!

Min goda vän Fru A är en hejare på kläder! Det är nästintill livsfarligt att gå med henne på stan. Livsfarligt för kontot alltså :). Hon tycks alltid hitta saker som jag själv kanske inte hade hittat, men som ändå är sådär klockrena! När vi går på stan säger hon titt som tätt: Vi går till den här affären för där har jag hittat det här klädesplagget som hade passat perfekt på dig!

Alltsomoftast, om inte jämt, så har hon rätt! Plagget passar mig perfekt och jag vill ha det trots att jag inte alls hade tänkt mig just det från början. Ja, jag hade nog inte ens letar efter plagget från första början!

Idag tog hon det ett steg längre... För till kvällens fika hade hon köpt med sig en superfin kofta i en av mina höstfavoritfärger - rostorange (som för övrigt delar förstaplatsen med vinrött och senapsgul!). Lite grovstickad omlottvariant med stickat skärp i midjan och lite snygga sömmar bak i ryggen. Perfekt! Till råga på allt på rea! Så en sådan hade hon inhandlat till mig. Hur lyckas hon?

Så... Jag kan med detta konstatera att den där NYC-resan lär bli farlig... Riktigt farlig...

Och ja... Bilderna är på fel håll men jag vet inte hur jag vänder dem i den här nedrans ifånen!

Snart är året slut. Ja det är sant! Bara 10 veckor kvar. Och ja... Jag vet att det är rätt så lång tid.

Men... Igår kväll kom jag på att jag än så länge inte har utnyttjat mitt friskvårdsbidrag från jobbet. Jag hittade också ett presentkort på Hagabadet hemma som snart går ut. Allt måste utnyttjas innan året är slut.

Ja, det här är ett rätt angenämt problem. Jag menar... Vem hade inte tackat nej till massa massage? Inte jag i alla fall! Nej, problemet ligger som vanligt i det här med tiden. Denna nedrans tid som aldrig riktigt tycks räcka till!

Så igår tog jag tag i saken och bokade in mig på 1 h helkroppsmassage. Min kropp behöver det. Mitt sinne behöver det. Så på tisdag blir det av. Första massagen och det ska bli underbart skönt. Plötsligt känner jag mig lite extra trött i ryggen :).

Bjuder på lite höstkläder idag. Konjaksfärgade byxor och vinröd stickad tröja är en trevlig kombination!

När Ica maxi har lagt mängder av julmust i en korg och ställt den precis där jag ska gå så kan jag inte motstå! Mina första 33 cl julmust för säsongen finns snart i min kropp! Älskar julmust!!

Fryser. Saker vill inte funka än så länge idag. Jag längtar tillbaka till min varma säng.

Tre bussar beslutade sig för att inte dyka upp på mon hållplats nu på morgonen. Tre styckna. Jag insåg ganska snabbt att jag därmed hade missat två bussar och ett tåg till jobbet. Så kom det en buss. Äntligen! Skakande av kyla hoppade jag på.
Åkte tre hållplatser innan busschauffören meddelade att han inte skulle köra den vanliga vägen på grund av vägarbete. Han skulle i stället köra en väg som för mig innebär omväg och ännu en missad buss. Så jag fick kliva av och byta till vagn. Nu hoppas jag att vagnen hinner fram till min buss. Annars blir jag senare än senast! Glad och nöjd? Nej... Men frusen så att kroppen skakar!

Inte långt kvar nu! Längtar som en jäkla toka! Och nu är jag godkänd också.

Äntligen fredag! Jag jobbar imorgon, men det är ändå fredag. En otroligt tuff och pressande vecka är snart till ända. Skönt. För den har varit tuff.

Egentligen började det redan förra veckan då jag var ganska mycket under isen på måndagen och tisdagen. Allt på grund av något så onödigt som påverkade mig enormt mycket! Men jag tog mig igenom det.

Den här veckan började budgeteringen och det har varit väldigt pressande. Tårarna har varit nära vid flera tillfällen. Viljan att prestera krossades snabbt av ett icke-fungerande system och tid som tickade för snabbt. Men jag bet ihop och gjorde schemat manuellt (=massa mertid). Nu har jag bara lite småpill kvar och sen är det klart! Klart! Sjukt! (pepparpeppar är det väl bäst att tillägga för annars händer det väl något f*nskap i systemet under helgen).

Fick höra behövande ord idag. De kom vid rätt tillfälle (som vanligt) och gjorde att jag faktiskt ändå är rätt nöjd och stolt över det jag har gjort i veckan. Yepp. Måste inse att de sinnessjukt höga kraven bara kommer från mig själv! Ingen annan kräver det utan det är bara jag. Måste lära mig.

Imorgon ska jag på kräftskiva. För min del blir det kräftskiva utan kräftor, men med hemgjord snaps (fint ska det va!),
hemsnickrade sånghäften och vegetarisk paj som jag har bakat ikväll. Hoppas att pajerna är goooooda!

Nu ska jag fortsätta frossa chips och dip innan det är dags att sova och ladda inför morgondagen.

Den som säger att jag är det idag är en stoooooor ljugpotta för jisses så trött jag är. Jag kom hem från jobbet alldeles för sent igår, men systemet beslutade sig äntligen för att jobba i svag medvind och då passade jag på!

Så idag hoppas jag på en rätt lugn dag. Kanske att jag kan gå hem lite tidigare? Kanske.

Nu ska jag äta lite frukost innan det är dags att slåss med systemet igen!

Jag är just nu placerad i budgeteringsträsket och att säga att det flyter på vore att vrålljuga. Det vill sig inte alls. Varken min egen hjärna eller systemet verkar fungera som det ska och stressen bubblar. Men... Jag ska fixa det här!

Idag är det kallt i Göteborg. Väldigt kallt. Så halsduken har fått komma fram från gömmorna. Denna dag en lila jag fick i julklappsspelet på onsdagsfikan förra året.

I förra veckan hittade jag skumtomtar på Ica. Idag var det prydnadstomtar, julgranspynt, adventljusstakar och massa annat på Åhléns. Är det inte liiiiite väl tidigt?! Eller ja... Jag fick hindra mig själv från att gå till hemköp och köpa pepparkaksdegsingredienser så något sug finns det väl...

Detta gör jag just nu. Gissa vad?

Eller nej vänta nu... Jul?! Nu?! Stopp på belägg. Vad svamlar jag om? Det är ju långt kvar till jul ju... Eller?!

Fotat på Ica maxi idag.

Sen jag började mitt nya jobb (som ju faktiskt inte är sådär vändans nytt längre) har jag lagt mig till med en ovana. Egentligen är det ingen ful ovana utan bara en vanlig ovana. Eller vana? Fast.... Det är ju inte alltid det är en bra sak...

Nåja. Vanan, ovanan eller kalla den vad du vill bygger på ett gammalt citat från en viss Alfons Åberg. Det lyder: jag ska bara!

Det kan låta såhär: Jag ska snart gå hem/gå på rast/ gå på toa/hämta vatten, men jag ska bara ... först. Jag ska bara, jag ska bara... Ibland är det ett under att jag överhuvudtaget ens kommer hem från jobbet eller tar någon rast. Det dyker hela tiden upp nya jag ska baror.

Idag fick dock fröken Jag ska bara lära sig en liten läxa - lämna inte lunchen i micron och gå och gör miljoner andra saker under tiden... För då kan maten bli så varm att den exploderar. Speciellt om där finns sås på tallriken. Då finns där snart även sås i hela micron...

Men... Kommer jag i sista änden att lära mig av denna läxa? Nopp... För jag ska bara göra massa andra saker först!!

Det fick bli pendel till jobbet idag. Bussen körde ifrån mig. Eller ja... Jag var lite sen och hann inte fram till bussen. Så kan det gå.

Lite skomode. I höst är det väldigt mycket bruna skor i butikerna. Ljusbruna, konjaksbruna, gulbruna, mörkbruna och allt däremellan. Jag köper i vanliga fall alltid svarta skor, men i år bestämde jag mig för att satsa på något annat också. Två par bruna skor har det blivit och här är ett par av dem. En känga i gulbrunkonjaksfärgad (svårdefinierbar färg) textilmocka och rejäl kilklack. Helt rätt i höst. Såklart inhandlad på Din Sko!

Jag tycker att det är snyggt att ha bruna skor till exempel till svarta byxor för att bryta av. Skon kommer mer till sin rätt då. Ungefär på samma sätt som en svart sko till en brun byxa. Så tycker jag i alla fall!

Så.... Ta och satsa på ett par bruna skor i höst. Otroligt snyggt!!

Nu ligger pirogreceptet uppe på www.rebeccalagarmat.blogg.se. Tyvärr utan bild eftersom jag inte vet hur man efterredigerar inlägg...

Bort! Bort!

Den senaste tiden har jag varit pinsamt dålig på att laga mat. Inspirationen, orken och tiden har inte funnits där. Detta har resulterat i rätt tråkig lunch.

Ikväll bestämde jag mig för att det måste bli andra bullar! Något måste jag ha i frysen och ta med till jobbet. Eller ännu bättre... Något att ha i frysen på jobbet!!

Så det fick bli hembakade texmexpiroger. Jag bakade en omgång förra helgen och idag slängde jag ihop en till. Superenkelt! En grahamsdeg och en köttfärsfyllning med bönor, vitlök, paprika, lök, spiskummin, tomatpure, paprikapulver mm i. En timme senare blir det goda piroger att lägga i frysen på jobbet! Perfekt va?!

Mitt huvud. Det gör ont. Ondare än ondast. Det känns som att en liten gubbe står där inne och hoppar. Jag tror att han har svarta byxor och skogsgrön tröja på sig. Ruffsigt hår. Svarta kängor med hårda sulor. Han hoppar hårt. Sådär hårt att det smäller i marken. Och marken råkat vara mitt huvud.

Så fort min tvätt är klar ska jag krypa ner och lägga mig. Sätta mitt hopp på att John Blund och mr Ipren kan skrämma bort den lilla gubben.

Tills dess tittar jag på tv i datorn. Inbäddad i en filt.

Nu är det dags att krypa till kojs. Kroppen är tröttare än tröttast. Morgondagens ledighet är välbehövd. Tvungen. Ett krav. Jag behöver sömnen, kravlösheten och tiden. Så det så!!

Jag har insett att det snart är dags för den efterlängtade resan. Till det stora äpplet. Snart går det faktiskt börja räkna ner på riktigt. Och om morgondagens ledighet är behövlig så är det inget mot vad den här resan är. Obeskrivligt!! Jag längtar.

Men nu är det dags att vila lite. Höres imorgon!

Ja... Ser att bilderna publicerades två gånger på förra inlägget. Inte meningen. Vet inte hur man efterredigerar i mobilen... Så du får helt enkelt stå ut! :)

Lördagen den 1 oktober till ära har jag på mig en av mina favoritklänningar. En såndär klänning jag hade kunnat bo i tills den faller sönder. En höstklänning som liksom bara är jag.

När jag hade på mig den en kväll i Malmö för ett par veckor sen och frågade min syster vad hon tyckte så tyckte hon två saker... För det första att det var en riktig Rebecca-klänning! Det vill säga inte alls hennes stil, men fin på mig. Det andra hon sa var egentligen en undran... Är det inte lite för tidigt att ta fram julklänningen? Jag tittade lite frågande på henne och sen på mig själv i spegeln. Julig? Vad menar hon med det?

Såklart förstår jag vad hon menar. Klänningen är när jag tänker efter lite julig. Den påminner lite om en sån klänning mamma kunde tvinga på en på julafton tillsammans med hemskt extraskinn på benen (strumpbyxor alltså...).

Jo... Den är kanske lite julig. Samtidigt... Folk går i skjortor i nästan exakt samma tyg och ingen säger att de ser juliga ut! Så jag struntar blanka tusan i om min fina klänning påminner om julen. Jag känner mig fin och bekväm i den och det är huvudsaken!!

Här är den! Klänningen. Köpt på Monki och jag matchar den med grova svarta strumpbyxor, tjock kofta från HM och ljusbruna mockakängor från Din Sk (vad annars?).