Var har jag hjärnan?

Jag låser upp dörren, öppnar den, kliver in och stänger den efter mig. Sen stannar jag upp och funderar på var jag la mina nycklar... Letar en liten stund innan jag kommer på att de ju sitter kvar i låset på utsidan av dörren.

Underbara soliga höstdag!

Solen skiner och himlen är näst intill klarblå. Ute är luften sådär härligt krispig och kall. En sådan här höstdag älskar jag! Då vill jag ta på mig bekväma skor och en lagom varm jacka och promenera! Gå tills fötterna inte orkar mer. Fylla mina lungor med den kalla och krispiga luften samtidigt som solens strålar lyser på min hud. ENERGI! Sådana här dagar ÄLSKAR jag hösten!

Torsdag idag. Hela jag längtar efter helg! Jag vill sova ut och vara lite ledig. Ta hand om mig själv. Ladda batterierna.

Och laddning av batterierna blir det den här helgen! Sovmorgon, tvätt, bullbak, boxas för Rosa Bandet (tänk om jag inte hade upptäckt att det var box jag var inbokad på och inte spinning... Då hade jag fått stå och boxas i spinningskor = inte bekvämt!), träffa fina vänner, lite mera sovmorgon och så favoriten skivspin! Underbara lediga helg!

Men idag är det torsdag. Helgen får vänta till imorgon kväll, men när den kvällen kommer... Ja, då ska jag njuuuuta!


Med pappa i örat känns det tryggt

Det som hände i Göteborg i helgen är obehagligt! Två unga människor försvann spårlöst varav en hittades mördad i en skogsdunge. Det riktigt kryper i kroppen på mig. Hur kan något sådant få hända? Och inte blev det bättre av att jag såg en uppsatt lapp på busshållplatsen i morse. Har du sett våran syster? följt av en text med beskrivning av systern, telefonnummer dit man kan ringa med tips och två bilder på en ung kvinna i min egen ålder. Den mördade kvinnan. Någons syster, dotter, barnbarn, vän och kanske flickvän. Mördad. Det är tragiskt och fruktansvärt!

När jag stod där och läste lappen och såg bilderna tänkte jag: Tänk om det vore jag? Tänk om jag bara försvann spårlöst på vägen hem en natt? Eller min syster? Eller en av mina fina vänner? Så fruktansvärt! Usch... Får kårar och magont bara av att tänka på det. Jag skänker en tanke eller två eller flera till kvinnans familj, vänner och bekanta. Kan inte i min vildaste fantasi tänka mig hur de känner och mår just nu... Men jag hoppas att jag aldrig, ALDRIG, ALDRIG ska behöva uppleva detsamma.

Jag försöker att inte gå hem ensam på kvällar och nätter. När jag var yngre såg jag nog inte det allvarliga i det på samma sätt. Visst... Jag kunde tycka att det var läskigt, men jag trodde ändå inte att något skulle hända mig. Men nu har jag mycket mer respekt för farligheterna som kan gömma sig bakom nästa gathörn.

Nu är det inte så att jag drar mig för att gå ut ensam på kvällarna och att jag därför stannar hemma. Absolut inte! Jag måste kunna leva mitt liv! Sådana här händelser kan och får inte påverka det. Men jag kanske tänker mig mer för var jag går och när jag gör det.

Som igår... Jag missade precis bussen hem från träningen och eftersom nästa inte gick förrän 20 minuter senare beslutade jag mig för att promenera hem. Det tar bara lite mer än 20 minuter om jag håller ett hyfsat tempo. Men då ringde jag mamma och pappa. Sen fick pappa vara mitt sällskap hem. Inte för att han kan förhindra något 15 mil bort, men OM något (pepparpeppar) skulle hända mig så vet han vart jag är och kan DIREKT larma polisen. Det borde väl vara bättre än inget alls? Jag tycker att det känns tryggt i alla fall! Jag brukar alltid berätta vart jag går och jag lägger inte på luren förrän jag är hemma i lägenheten. Jag får också för mig att en elak och hemsk människa (ett monster i mina ögon) inte överfaller en person som pratar i telefon i första taget, men jag kanske har fel? Det är såklart inte alltid jag har möjlighet att göra såhär, men när det går så gör jag det!

Jag tycker att det är hemskt att sådana här saker händer. Att jag inte ska kunna känna mig trygg på gatorna i min hemstad. Att jag inte ens ska kunna gå hem från bussen utan att behöva oroa mig för att något ska hända mig (eller min familj eller vänner för den delen). Vad är det för värld? Ska det behöva vara så? Det gör mig arg och upprörd.

Än en gång... Jag skickar en tanke till den mördade kvinnans familj och vänner. Jag lider med er!


Var finns brunnen fylld av energi?

Jag letar efter stigen dit, men jag hittar den inte. Det är massa buskar och löv i vägen. Eller så har jag gått vilse. Inte helt otänkbart med mitt lokalsinne... Jag önskar att jag kunde hitta fram till den. Brunnen med energi. Då skulle jag fylla på min spann så att den var alldeles överfull. Fylla den så att det rinner över. Sen hade jag tagit med mig en extra liten spann. Den hade jag fyllt till kanten och sparat för sämre tider.

Men var finns denna brunn? Var ska jag leta? Hur ser den ut? Jag önskar att jag hade en karta. Inte för att jag är speciellt duktig på att läsa kartor, men det hade i alla fall varit lättare än att leta och virra runt utan en.

Jag vill hitta brunnen. Gärna snart. Behöver fylla på min energi.

Ikväll testar jag om vägen till brunnen går via spinning. Kanske funkar det, kanske inte. Jag hoppas i alla fall på en liten dos energi. Så att jag har tills jag hittar den fina och underbara brunnen!

Dålig sömn och isande kyla

Dagen har inte börjat så bra. Min buss kom inte (om den inte kom nästan 10 minuter innan tidtabell...) så jag fick stå ute i kylan och vänta på nästa buss som kom 30 minuter senare. Till råga på allt hade jag glömt kofta och vantar så där stod jag i skugga och blåst i kortarmad jeansskjorta, strumpbyxor och trenchcoat. Isande kallt.

Sen sover jag inte bra. Sömnen är orolig, jag vaknar ofta och när jag vaknar av klockan på morgonen är jag allt annat än utvilad. Jag vet att det kommer att ändras snart och det känns skönt. Men tröttheten är ändå jobbig. Känns nästan som att jag är på väg att bli sjuk, men jag känner att det är tröttheten som spökar.

Ikväll ska jag försöka pigga upp kroppen med lite spinning. Härligt!

Varför har jag tvek-dagar?

Jag tycker inte om dem! Dagar då jag tvivlar på mig själv och min egen förmåga! Trots att jag vet att jag kan och att jag är bra så vill hjärnan inte riktigt lyssna på det. Hjärnan skapar ett falskt tvivel. Jag försöker slå bort det, men det går inte. Men jag vet att det går bort. Jag vet att om en dag eller två så kommer tvek- och tviveldagarna vara över. Fram tills dess får jag bara vänta...


Vad hände egentligen med köprincipen?

Söndag. Jag ligger för tillfället på soffan och dricker flädersaft och äter ett digestivekex. Huvudet är lite trött, men jag ska ändå försöka knata ner mot stan om en liten stund. Har lite grejer jag behöver titta på och lite luft är aldrig fel.

Jag är lite besviken på gårdagen. Jag var laddad för dans! Partystassen var på, håret lockat och sminket satt på plats. Det var en trevlig förfest och vinet var gott. Så kom vi in till stan... Påminn mig om att inte gå ut en lönehelg nästa gång!

Köerna var enorma, men vi ställde oss i en ändå. När vi väl var framme vid snöret så hör vi att det endast är gästlistan som gäller. Vi frågar om det kommer att släppas in folk som inte står på listan (dvs vi). Då får vi till svar att de kanske kommer att börja släppa in folk som inte står på listan efter kl 02. Men bara kanske för vid den tiden kan det vara fullt. Klockan var då 00.20.

Bytte kö, men upptäckte snabbt att det var likadant där. Människor som redan var inne på stället kom ut, pratade lite med vakten och pekade på några personer längst bak i kö. Vakten vinkade till sig de personerna och släppte in dem. Men hallå? Jag står ju längst fram i kön... Räknas inte det?

Nej, det räknas inte. För på många ställen i Göteborg handlar det om kontakter. Det gäller att känna rätt folk för att komma in. Gör du inte det... Ja, då är det svårt att komma in en lördag som igår. Orättvist? Ja. För vad hände med den vanliga köprincipen? Du ställer dig sist i kön och när du kommer fram välkomnas du in. Nu ska du i stället se ut på ett visst sätt, känna rätt typ av människor, hamna på listorna... Då är du inne. Vi andra...? Ja, vi får stå där längst fram i kön - precis vid snöret - och hoppas, hoppas att de ska släppa in oss förr eller senare. Eller så gör vi som jag och mitt sällskap gjorde igår. Vi ger upp, går ur kön och beger oss besvikna hemåt.

Ta tillbaka den vanliga köprincipen!

Bad hairday tydligen.

Jag hade bestämt mig för lockigt hår idag. Det var längesen och jag gillar när det är lockigt. Såhär i efterhand hade jag nog gjort klokast i att låta det vara spikrakt... Inte min hårlockningsdag idag. Eller så är det en pik till mig själv att jag MÅSTE köpa en bra locktång. Min syster har en jättebra och kanske borde jag införskaffa en likadan? Min 99krvariant från Claes Olsson fungerade när mitt hår var kortare, men nu vill det sig inte riktigt. Jaja.

Jag är i alla fall redo för lite kalas. Vinet ligger på kylning, klänningen är på och allt som fattas nu är mat. Men vad ska jag äta? Får klura lite på det tror jag...

Partystassen för ikväll blir i alla fall en turkosgrön klänning som jag köpte på MQ för några år sen (nyårsklänningen det året), svart skärp i midjan, tjocka svarta strumpbyxor och Pippi-kängor. Och så det halvt misslyckade lockiga håret (måste köpa ny locktång)... Men vad gör väl en lite misslyckad frisyr?

Nu mat!! Tror faktiskt... Ja, jag tror att jag ska knata bort till Johannebar och köpa en pizza. Det är jag värd efter förmiddagens dubbelpass!





Ja, jag är nog rätt knäpp ändå...

Jag är helt slut! Skivstångspasset var jättetufft! INGA pauser mellan låtarna utan det gick i ett. Ingen vila mellan seten utan då vankades det mage- eller ryggövningar. Så kroppen var rätt trött när timmen led mot sitt slut.

Men... Jag slutade inte efter den timmen... Nej... Jag börjar nog inse att jag är lite knäpp ändå. Nej, för efter en timmes skivstång begav jag mig upp till gymmet. Sen körde jag 5 km på löpband. Strax över 27 minuter slutade tiden på och då var jag helt slut! Men oj så skönt!

Så nu ska jag slänga mig i duschen, sätta i en toning följt av en inpackning. Sen blir det mat och en film. Ladda för utgång!

Musklerna ska få sig en rejäl omgång

Sitter på golvet och äter min morgongröt. Jag kollar på nyhetsmorgon och när jag sitter på golvet med tallriken på bordet så blir det lättare att äta. Avståndet mellan mun och tallrik lite kortare och jag undviker risken att få gröt i soffa och på mattan. :)

Ute är det gråväder och regn. Tråkigt! Men det stoppar inte mig. För om ungefär en timme står jag i träningssalen på F&S och kör ett härligt och tufft skivstångspass! Jag ska pressa mig själv och få musklerna att veta var de sitter. Ta i från tårna ända upp i hårtopparna. Svetten ska lacka och pulsen stiga. Skivstång it is. Love it!

Dags att äta upp gröten och hoppa i träningskläderna.


Jag ÄLSKAR fredagar!

Och den här fredagen är inget undantag! Bara några timmars arbete innan det är hela två dagar ledigt. Lediga dagar som är fyllda med aktiviteter. I like!

Ikväll kommer Anna-panna till mig på middag! Åh vad mysigt det ska bli. Första gången hon är hemma hos mig sen jag flyttade till min lägenhet och det är på tiden med ett besök. :) Jag ska laga vegetarisk middag och en förhoppningsvis god efterrätt. Vi ska bara sitta och äta och prata tjejsnack. Jag gillar min Anna. Hon är en fin vän att prata med!

Sen är det dags för lördag! Eventuellt träning, kanske Liseberg och träffa Therese som är i stan på besök. Och på kvällen... Fest och utgång. ÄNTLIGEN! Jag har längtat efter att få klä upp mig lite extra (funderar på prickig klänning, svarta strumpbyxor, midjekort jeansjacka och pippi-skor... Men det lär ändras tusen gånger innan jag är klar...), korka upp en flaska vin (måste komma ihåg att handla det på lunchen! Rosé eller vitt?), umgås med härliga människor och sen dansa hela natten lång! Röra varenda muskel i kroppen och sjunga med i låtarna. Bara släppa loss! Är det inte underbart? Jag ÄLSKAR det! Kanske ses vi på dansgolvet?

Nu ska jag jobba några timmar innan det blir till att stressa hem och laga middag!

Mimmi Pigg-style en torsdag är väl inte fel?

Just nu är det en såndär knölig övergångsperiod vad det gäller kläder. Sommarkläderna är för kalla och höst- och vinterkläderna är lite för varma. Vissa gånger blir det därför lite kaos hemma hos mig när det kommer till klädval. :)

Igår kände jag för att ha kläder modellen finare på mig. Jag har så mycket kläder som ligger sådär mellan fest och vardag som har en förmåga att bli hängande. Därför tog jag tillfället i akt idag att använda just såna plagg. Valet föll på en svart kjol med vita prickar på. En lite utställd kjol med hög midja. Till det ett vitt linne och en tunnstickad vit kofta med små fickor på magen, svart stickad mudd i armsluten och svarta rosetter på framsidan. Till detta svarta, tjockare strumpbyxor och mina fina pippi-kängor. Kjolen och koftan är födelsedagspresenter från fina vänner! Niger och tackar! :) 

När delar av dagen hade gått insåg jag att jag kände mig lite som Mimmi Pigg. Jag vet inte varför, men direkt när jag fick kjolen för sisådär 1,5 år sen kände jag att det var en Mimmi Pigg-kjol och med en rosettkofta till... Ja, då är Mimmi-stylen hemma. :) Jag fick massa komplimanger för min outfit och det känns ju bra. Var liiiite tveksam till kombon först, men nu är jag riktigt nöjd! Det här kommer att användas fler gånger i höst!



När delar av stenen faller...

Ja, då känns hjärtat lite lättare i bröstkorgen. Det blir åter enklare att andas. En bra känsla sprider sig i kroppen. Men än finns lite sten kvar. Snart faller den kanske också? Jag hoppas det.

Snart fika med Jessica! Ska det äntligen bli av?


Nämen hej där blivande lårmuskler!

Vad trevligt att ni kommer på lite besök! Jag misstänkte redan igår att ni skulle våldgästa mig, men idag har ni kommit med besked! Ni känns på framsida, baksida OCH insida. I varje steg jag tar, i varje liten rörelse. Det är nästan så att jag känner er närvaro även när jag står stilla. Det är trevligt att ni är på besök. Då vet jag att ni snart finns här för jämnan, men då behöver ni kanske inte göra ont? Utan bara finnas där och se snygga ut?

Kära blivande lårmuskler! Ni får gärna stanna kvar, men snälla försvinn tills på lördag. Då tänkte jag nämligen träna er lite igen. Pina er så att ni smärtar mig igen. Ja, jag gillar som sagt era besök.

Tack blivande lårmuskler för att ni hälsar på mig!

Aj mina muskler!

Vaknade med ont i kroppen idag. Låren (framsida OCH baksida), rumpan, biceps, axlarna, ryggen, vaderna... ONT! Det var ett superbra pass i alla fall! Skivstång kondition. Först ett pass skivtång. Där lade jag på extra vikter och tvingade mig själv att fixa det! Ibland gick det riktigt bra, som i biceps och benböj då jag klarade ALLA repititioner med tyngre vikter. Ibland gick det lite sämre, som i bröstpress där jag fick plocka lite vikter 2/3 in i låten. Men det kändes bra i alla fall. Kände mig stark! Sen var det dags för konditionsbiten. 15 minuter intervallträning med olika konditionsövningar. 45 sekunder upphopp, 15 sekunder vila, 45 sekunder höga knän, 15 sekunder vila, 45 sekunder jämfota hopp, 15 sekunder vila osv. Jag var heeeeelt slut! Sista övningen var höga knän med tillhörande armövning och jag trodde att jag skulle gå sönder. Helt slut! Men oj så skönt när låten tog slut och jag fick stanna benen. Skitbra träning och jag kommer att gå på passet igen!

Men... Träningsvärk idag som sagt...

Tänk att få sova middag. Vore skönt!

*gäsp* Hamnade i en rejäl matkoma efter lunchen. Eller är det kanske en kombination av matkoma och trötthet? Förmodligen. Det ena gjorde inte det andra bättre så att säga.

Sicket skitväder det är idag! Regn, gråväder och ännu mera regn. En stor kopp te (kanske hallon/rabarber/grädde eller jordgubb/fläder) med honing i vore supergott, men det får vänta till efter skivstången ikväll. Då får det bli te och macka tror jag minsann! *smask*

Misstänker att jag kommer att somna gott ikväll och vakna med träningsvärk. Skönt att jag får sova lite längre imorgon!

Nu... Ladda för skivstång om några timmar!

Jag har en citronfjäril i bröstkorgen.

Så var helgen snart till ända. Den har gått alldeles för snabbt, men så är det de veckorna jag jobbar sexdagarsvecka.

Mamma och pappa har varit på besök i helgen och det har varit mysigt. Igår kväll åt vi på ett thaiställe med mat som var bland det godaste jag någonsin har smakat! Ljuvliga smaker, hetta, krämig kokosmjölk, koriander, mängder av lime, hotpan, vitlök och massa annat i en salig blandning. Detta i en miljö som liksom inte kan förklaras, men jag ska försöka. Tänk dig att du kliver ner i en lite mörk källare. Där nere är det pyntat med allt krafs du någonsin kan tänka dig! Girlanger med lampor som ser ut som blinkande blommor, snäckskalslampor, torkade blommor, snäckskalsdraperier, girlanger av papp, fejkade gröna växter som slingrar sig längs tak och väggar, svart tak med målade silvriga stjärnor, korglampor med orangea och gröna glödlampor... Ja, du kanske förstår? Varje sällskap sitter i ett bås gjort av bamburör. Personalen var otroligt bra! Hon som serverade oss satte sig ner vid vårt bord och gav oss tips på vad vi skulle beställa in, hur vi skulle blanda rätterna på tallriken, frågade oss vad vi tyckte när vi väl hade ätit klart. Och så mycket mat! Vi ställde oss frågan hur vi skulle kunna äta upp allt, men jag kan säga att det inte var något problem... Stället heter Moon thai kitchen och jag kommer att gå dit igen - SNART! Jag har bara ett plus till att ge... Priset!

Imorgon är det en ny vecka. 06.15 ska jag möta upp Madde och promenera ner till F&S för att köra spinning. Jisses.. Men det ska nog gå bra.

En liten citronfjäril bor just nu i min bröstkorg. Den fladdrar med sina vingar och jag misstänker att den kommer att växa sig stor den här veckan.

Nu... Hämta tvätten.

Regn, jobb, soptipp, thai. Aj.

Snart dags att åka hem från jobbet. Mitt huvud gör så himla ont! Det riktigt dunkar i huvudet och jag vill bara blunda! Usch!

När jag kommer hem ska jag och pappa åka till soptippen och slänga massa skräp från mitt förråd - kylskåp, toalettstol, skåpsluckor, underreden med ben, en bit av en bänkskiva... De där sakerna som har gjort att jag knappt har kommit in i mitt förråd. Men om någon timme kommer det att finnas massa plats där! Me like.

Ikväll ska vi ut och äta och det ska bli mysigt. Det blir thai. En restaurang som GP hade gett jättebra betyg för ett tag sen. Oj så gott det ska bli! Bara min huvudvärk kunde försvinna.

Nu ska jag sortera klart linserna som jag har hållt på med i 2,5 h. Snart klar!

Coolaste katten i det långa landet falukorv

Låtar. De kan ge så mycket minnen - både bra och dåliga sådana. Det finns låtar som jag kan förknippa med barndomen, skoldiscona där jag försökte dansa någon hiphop-liknande dans (det var modernt då! Coolast var de som kunde svinga runt benet på en snitsigt sätt på golvet...), studenten, ett krossat hjärta när kärleken tog slut, när hjärtat återigen kändes helt igen, en Stockholmsresa (Sara! Kom ut ikväll!), en roadtrip och så vidare. Låtar som liksom från mig att känna samma känsla som när jag hörde låten vid just det där tillfället då jag minns den ifrån.

 

När jag satt på bussen till jobbet idag så lyssnade jag på musik. Hade på någon spellista i ipoden och helt plötsligt kommer en låt. En låt som väcker minnen från Kalmar. Låten spelades mycket när vi precis började plugga hösten 2004 (var det väl?). Vi dansade som tokar till den på kåren och förfesterna, sjöng med i refrängen (det lilla ens egen tunga hinner med i det snabba tempot) och vi älskade den! Än idag får jag en pirrig känsla när jag hör den. Nostalgi. Jag vill dansa, sjunga och bara släppa loss.

 

Vilken låt tänker jag på? Jo, Mr cool med Snook. Med en galen text som får tungan att hoppa ur led. Med ett tempo perfekt för dansgolvet (och för löparspåret!) och med en melodi och lekfullhet som än i dag får mig att bli glad. Låten är Kalmar. Låten symboliserar en underbar tid i mitt liv som jag ibland saknar riktigt mycket! Jag saknar stämningen, människorna, de lååååånga kvällarna på skolan i mörka redigeringsrum, kårkvällarna, filmkvällarna (som lätt kunde bli nätter och till och med mornar), OC-kvällarna, mina fina vänner... Ibland kan jag önska att jag kunde vrida tillbaka tiden och uppleva alla stunder igen!

Nu går det ju inte vrida tillbaka tiden, men om jag trycker igång Mr Cool på hög volym, blundar och drömmer mig bort... Ja, då kan jag faktiskt nästan få känslan av att vara tillbaka...





Vad har du för låtar som väcker minnen?


 

16.25

Nu kom en låt på radion som väcker minnen. Rhiannas Umbrella. Den spelades konstant när jag var i New York för några år sen. Åh vad jag vill tillbaka dit!


Trötta hälar

Det känns att jag inte är van vid mina fina Pippi-skor! Har haft dem två HELA dagar nu. Första dagen från 9.20 till 21.45 och idag från tidig morgon till skrivande stund och en bit fram ikväll. De är supersköna och sitter som gjutet på mina fossingar. Trots att det är klack så är de underbara! Men... Japp... Jag blir trött i hälarna. Under hälarna. Ajajaj. Menmen. Den som vill vara fin... :)


Gå. Bara gå!

Jag känner mig trött idag också. Träningen har jag ställt in för jag måste handla och städa efter jobbet. Fast är kanske lika bra det för jag är fortfarande trött. Ikväll ska jag därför ha en kväll för mig själv. Först städa lite snabbt. Sen äta något gott, ta på mig mysbyxor (som för övrigt är anledningen till att jag måste städa. Mina nya underbara mysbyxor luddar av sig så jag har svart ludd i hela lägenheten!), göra en kopp te och bara kolla på TV. Har två boxar OC som jag har lånat av min syster som jag ska bita tag i. :)

Så nu vill jag bara att dagen ska gå. Gå fort! Jag längtar efter mysbyxorna. :) Sen kommer älskade mamma och pappa imorgon och det ser jag fram emot! Det blir Sofinas kamben, vin, gå ut och äta på en thailändsk restaurang som fick bra betyg i GP, fira pappa, ta det lugnt! Lovely!

Zzzzzzzzzooooooommmmmbbbbiiieeee!

Jisses vad jag är trött! Hade kunnat somna stående just nu känner jag. Men det är bra... Då kommer jag i säng i tid ikväll inför morgondagens äventyr! :)

Det åskar i Mölndal. Blixtar och smäller på samma gång! Usch. Tycker faktiskt att det är lite läskigt. Nu satte det igång och hagla också!

Nej, nu orkar jag inte skriva mer. Somnar snart.

Du ditt hemska, svarta gift!

Jag är en zombie! En zombie med en hjärna som går på högvarv. Det här kommer att bli en lååååång med en trött fröken. Varför? Jo, för att jag kom på den briljanta idén att dricka kaffe igår kväll. Och nu snackar vi inte svagt kaffe med massa, massa mjölk i. Nej, på något sätt lurades (ja, jag ser det så för jag bad om kaffe med mjölk!) jag i en espresso med en mjölkskvätt så liten att jag knappt såg den. Supergott (min första espresso någonsin för i vanliga fall kör jag varianten med mycket mjölk!), men inte helt rätt tillfälle.

Den lilla koppen starkt kaffe gjorde det omöjligt att sova igår. Sista gången jag kollade på klockan var hon 02.00. När jag vaknade var klockan 05.05. Då med en kropp som skrek efter sömn, men med en hjärna på högvarv. Ja, alltså... Det var egentligen inga tankar i huvudet utan bara hjärnaktivitet! Störande sådan. 

Vid 07 gav jag upp. Insåg liksom att det är lönlöst att försöka somna om. Detta efter att ha försökt räkna får, räkna baklänges från 100, tänkt att jag ligger på en solig och varm strand med vit, mjuk sand mellan tårna... Jag har testa ligga på mage, rygg och båda sidorna. Jag har testat med täcke och utan täcke. Jag gjorde till och med ett försök att somna på soffan. Lönlöst.

Nu ligger jag här med datorn på magen och är trött! Huvudet gör ont och jag önskar att det vore kväll igen. Men icke. Om en liten stund måste jag kliva upp, göra mig i ordning och gå till jobbet. Hur ska det gå?

Så... Med dig som läsare som vittne lovar jag nu. På heder och samvete att jag aldrig någonsin, under några omständigheter ska dricka det hemska, svarta giftet på kvällen! Från och med nu blir det bara te för min del!

Raindrops are gonna fall on my head

Sicken tur att jag har ett paraflax då! :)

Hösten är här. Mörkret kommer tidigare och tidigare. Det var ju för tusingen mörkt när jag slutade jobba kl 20 igår! Sen är det kallare i luften. Höstkrispighet som i och för sig kan vara härligt. Men inte i kombination med regn. Regn är inte kul. Om jag inte får sitta inne och dricka te och kolla på film vill säga. Idag regnar det. Mycket.

Jag tänkte inviga mina Pippi-skor idag. Synd på regnet bara. Eftersom jag precis har impregnerat dem tänkte jag ta med dem till jobbet och sätta på mig dem där. Tygskorna får sitta på fötterna fram till det. Kan vara bra att ha ett par i reserv också under dagen utifall fötterna gör ont av Pippi-skorna.

Nej... Då är det väl dags då. Att fälla upp paraflaxet och hoppas att jag inte blåser iväg. Ta mig till jobbet i regnet. Jag önskar att jag i stället fick krypa ner i sängen och läsa en bok. Varmt, torrt och vindstilla. Men icke! Ut i regnet!




En bra känsla i magen!

Solen skiner! Det är underbart! Solen skiner också i mitt hjärta och det känns fantastiskt. Jag har en bra känsla i kroppen. Snälla låt det fortsätta så!!

Ibland orkar jag helt enkelt inte

Jag hade en plan för morgonen och förmiddagen.

ca 08.00 Stiga upp och äta lite frukost
ca 08.30 Gå till gymmet och träna
ca 09.45 Hem och putsa fönster
ca 10.30 Göra mig redo för jobb och äta
ca 11.30 Promenera in till stan och leta lite saker
ca 12.30 Åka till jobbet

Men när klockan ringde så orkade jag inte! Jag var alldeles för trött och orkeslös för att klara av att stiga upp. Sängen var alldeles för skön. Därför beslutade jag mig för att strunta i träningen. Hade sett fram emot en runda i gymmet, men det gick inte. Så nu tar jag tag i fönsterputsningen, mig själv och sen tar jag en promenad in till stan. Japp... Så får planen bli idag i stället.

Paketbesvikelse där allt skickas åter

I fredags fick jag ett sms om att mitt paket från H&M hade kommit till mitt paketombud. Oj så glad jag blev för i påsen skulle jag hitta en mörkgrön klänning och ett par grå jeanstights. Den gröna klänningen skulle jag ha på mig på en middag i nästa vecka och tightsen tänkte jag inviga imorgon på jobbet.

Jag har inte köpt byxor på H&M på väldigt länge, men jag vet sen tidigare att jag brukar ha medium. För säkerhets skull tog jag fram måttbandet och mätte fram vilken storlek som skulle passa. Mycket riktigt så skulle jag ha medium. Utan tvekan. Small skulle vara sisådär 4 cm för litet runt rumpan. Därför fick det bli en medium.

På vägen hem från bussen tog jag svängen om paketombudet och hämtade upp mitt paket. Jag provade klänningen först och blev väldigt besviken. Mycket ljusare än jag hade tänkt mig och inte alls lika fin som jag hade trott. Den får åka tillbaka. Sen blev det till att prova tightsen och jisses... Jag hade kunnat ha small - MINST! Jag drunkade i dem jag hade beställt och såg ut att väga sisådär 5-10 kg mer än vad jag gör i verkligheten. Så mycket för den måttabellen!

Så jag är mycket besviken på mitt paket. Jag får gräva fram en klänning ur garderoben till middagen och ta någon gammal favorit till imorgon. Inte alls vad jag hade tänkt mig. :(

Har fått sniffa bebis

Jag kom precis hem till min syster igen efter en regnig cykeltur hem (MÅSTE för övrigt köpa en cykel! Saknar att cykla!). Under dagen har jag hälsat på två söta bebisar. En liten Victor (3 veckor) och en liten Maja (5 dagar). Underbart fina båda två. Maja satt lite i min famn och hon är bedårande söt. Sniffade lite på hennes huvud och hon luktade bebis. Underbar doft! Det går liksom inte låta bli att titta på dem. Det går inte att låta bli att smeka deras lena kinder. Små underverk som är alldeles ljuvliga! Kärlek vid första ögonkastet!!

Mina fina vänner - S, P och M. Jag är stolt över er! Ni har satt fina små liv till världen och även om det kanske stundtals känns jobbigt så är ni fantastiska! Jag ser fram emot att få träffa både Victor och Maja snart igen!

Sent i säng, tidigt uppe

Min hjärna är inte riktigt med just nu! Jag har haft en Halmstadtripp bestämd sen länge, men har inte masat mig till att boka biljetter. Jag har inte heller tänkt på att jag måste packa och fixa i ordning hemma. Så när jag kom hem från J, E och lilla S igår vid 23.45 så insåg jag hur mycket jag hade att göra!

Det blev till att hasta ner i källaren och hämta den lilla rosa. Sen försöka planera vad jag behöver packa, vilket inte är det lättaste när man är trött och stressad. In på Swebus hemsida för att boka biljetter. Insåg att biljetterna var ganska mycket dyrare än när jag kollade första gången. Menmen. Jag får skylla mig själv! Så 00.30 var biljetterna bokade. Sprang runt som en yr höna (eller en trött höna rättare sagt) för att få saker packade. In i duschen och marsch i säng. 01.30 kröp jag ner för att vakna av klockan strax innan 07.30. Upp och packa det sista, diska upp lite disk, fixa i ordning mig, rensa kylen på sånt som ska kastas, äta frukost (mjölken var typ slut så det blev vattenkokad grön [äckligt!] med lite, lite mjölk i), fixa och dona och sen hasta till bussen. Så nu är jag tröööött! Jag vet en som kommer att somna på bussen ikväll. :)

Det ska bli kul att komma till Halmstad! Hälsa på min älskade systeryster som jag önskar bodde lite närmre än hon gör. Sen ska jag försöka hälsa på lite vänner som jag saknar i Götet. OCH!!! Jag ska få min utväxt färgad och håret lite klippt. Behövligt!

Så... Om vi inte hörs under helgen så får du ha en underbar helg! Det ska jag ha. :)

Fröken Planeringsfreak har tappat kontrollen

Jisses amalia! Jag har ju inte bokat några biljetter! Jag som alltid brukar vara ute i otroligt god tid och ha allt planerat... Och så har jag inte bokat tåg-/bussbiljetter till en tripp som har varit planerad i flera veckor. Illa! Det slog mig för en stund sen att jag ju måste packa ikväll också. Vad hände? Vart tog Fröken Planeringsfreak vägen? Jisses... Men... Luuuuugn... Hon kommer fram igen. Förmodligen ikväll när väskan MÅSTE packas! :)


Värsta sovmorgonen!

Oj så skönt det var att sova idag! Efter två tidiga uppstigningar känner jag hur mycket jag uppskattar att få sova till 08 nästan varje morgon. Oj så skönt! Jag vaknade till vid 06.05 och kunde glatt konstatera att jag inte behövde gå upp och ut! :)

Efter gårdagsnattens sanndröm hoppades jag på en ny inatt. Tänk om mina nattliga drömmar kunde ge mig en hint om hur framtiden kommer att bli? Men... Om jag säger såhär... Den här nattens dröm behöver verkligen inte bli sann! Det var en dröm som gärna får stanna kvar i drömmarnas land för det var snarare lite åt mardrömshållet. Men jag fortsätter att hoppas på att sanndrömmarna trillar in framöver. :)

Nu ska jag äta min underbart goda morgongröt och sen drar jag till jobbet. Torsdag för mig idag ju!

Helt galet trött i kropp och knopp!

Så var snart arbetsdagen slut. Det har varit en hektisk dag med massa att göra på jobbet - massa kunder, krånglande skrivare, krånglande kvittoskivare... Ja... Strul och massa att göra helt enkelt!

Därför är jag helt slut i knoppen! I och med min träningsvärk är jag även trött i kroppen. Därför blir det soffan ikväll! Vad jag ska äta vet jag inte riktigt... Min kropp vill ha något onyttigt! Frågan är bara om jag ska ge den det... Annars är jag sugen på gröt. Märkligt sug... Antingen gröt eller något onyttigt. Jag får se vad det blir. :) Den senaste veckans alla träningspass har tömt förråden och det känns. Men nu är det viiiiila nästan hela veckan. Imorgon blir det INTE till att gå upp 5.50 och bege sig till gymmet. Nej, imorgon ska jag SOVA! 08.00 ringer klockan. TIDIGAST! Jag vill soooova!

Sådär... Dags att stänga alldeles strax och bege sig hemåt.

Tjingeling!


En av världens bästaste sanndrömmar

Inatt drömde jag en dröm. Jag drömde att fina Pernilla och hennes Micke blev föräldrar till en liten dotter. Pernilla är i verkligheten höggravid och har gått sisådär en vecka över tiden. Men inatt... I min dröm... Ja, då fick de en liten dotter. Jag tänkte inte så mycket mer på min dröm, men så när jag klev av bussen i Mölndal precis så kom jag på det! Så då tänkte jag skicka ett sms till henne och berätta om min dröm. Den måste ju betyda att det snart är dags för deras lilla bebis att titta ut. Så jag tar upp mobilen och ser att jag har fått ett meddelande. Eller rättare sagt ett mms! Från Micke! I mmset är det en bild på en underbart söt liten flicka. Vid 21 igår hade hon kommit till världen. Min dröm var alltså verklighet!

Det var en av de bästaste sanndrömmarna! Pillis och Micke! Ni kommer att bli fantastiska föräldrar och jag hoppas på att få träffa er lilla tös! Stora grattiskramar från mig!

05.50...

Inga kommentarer... Men imorgon ringer klockan 08.00.

Ge dig själv en huvudmassage

Bland det bästa jag vet är att gå till frisören och få sitt hår tvättat. Ja, om frisören är en rackare på att tvätta håret och ge massage vill säga. Det är så avslappnande och jag kan riktigt känna hur alla spänningar i huvudet släppet. Åh! Det är det bästa som finns (hinthint systeryster...)!

Men nu kan jag ju inte gå till frisören och få mitt hår tvättat var och varannan dag. Det blir väl snarare varannan månad. Däremellan kan mitt huvud sakna massage...

Så kom jag på.... Jag har ju en pryl som inhandlades för nästan exakt tre år sen i den underbart mysiga, franska staden Avignon. Jag var där på semester med dåvarande pojkvännen och ett gäng kompisar. Vi har hyrt ett stoooort hus med utsikt över Rhonedalen och där var vi i en vecka och drack underbara viner (några fick följa med hem och de bor nu i mammas och pappas nyinköpta vinkyl), åt lika underbar mat, besökte vingårdar, solade, badade och åkte på utflykt. En solig dag var vi i Avignon och där sprang vi på en huvudmassagepryl som vi såklart inhandlade. Nu bor denna smarta sak hos mig. Tydligen för det visste jag själv inte om... Hittade den i en låda i mitt dressingroom.

Du har säkert sett en sån. Ett trähandtag där det liksom sticker ner några metallpinnar. Genom att trycka dessa mot huvudet så får du en huvudmassage light. Inte riktigt lika skönt som hos frisören, men ikväll räcker det gott!

Nu ska jag steka kesoplättar och kolla på Halv åtta hos mig! Ett av mina favvoprogram!






Snart dags att sluta!

Jag räknar ner. 3 minuter tills jag slutar och det ska bli sååååå skönt att komma hem! Är hungrig, trött och har en djävulsk träningvärk i rumpa och lår. Frågan är... Ska jag vara lika knäpp imorgon bitti som jag var idag? *hmmmm* Får fundera. :)

För en stund sedan bokade jag in mig på massagen. Kände att jag behövde unna mig det. Ska bli såååå skönt även om det är ett tag kvar tills jag ska dit.

Så... Nu är vi nere i 2 minuter! :)

Oj så skönt det var!

Försöker komma ner i varv lite. Min morgon var kanske inte den lugnaste jag har haft. :)

Först promenad ner till Friskis. Skönt med kall morgonluft! Sen 40 min tuff spinning där träningsvärken i rumpa och lår efter gårdagens skivspin kändes! Inte bara lite heller! Upptäckte också att mina triceps fick sig en rejäl omgång igår för de har jag ont i idag! Men så skönt det var att spinna på morgonen! Gav mig energi plus att jag faktiskt vinner tid ikväll. I stället för att komma hem vid 21 så är jag hemma vid 18.35. Lovely!

Efter spinningen tog jag bussen hem (nej, jag orkade inte gå...) för att göra mig i ordning för lite jobb. Var ute vid bussen i god tid! Men jag fick vänta, vänta, vänta... När bussen var över 20 minuter försenad kom den äntligen. Men... Den körde mig en hållplats sen bad busschauffören oss alla att stiga av och ta nästa buss som skulle komma 8 minuter senare. Bussen hade nämligen gått sönder. För mig innebär den senare bussen att jag anländer till Mölndal 9.55... Alltså precis, precis innan öppning. Bara att kliva av och vänta. Då blir även den bussen sen!! Så jag kom inrusande på jobbet 09.58. Stressad och med ett extremt behov av att gå på toa (mer än 2 flaskor vatten på 2 timmar resulterar i det!). Men jag hann. Nu börjar jag landa!

Och mamma... Jag är nog inte riktigt klok någonstans, men jag kan meddela dig att vi faktiskt var några stycken som spinnade på! :) Så det var fler än mig som inte var riktigt kloka...

05.50

Japp då ringde min klocka och nu är jag ombytt och redo. Jag är skittrött, har träningsvärk och hade ju hellre legat i en varm och god säng och sovit två timmar till. Men ICKE! Nu är det spinning som gäller. Galet, men det är väl skönt att komma igång... Eller? ;)


Återhämtning på soffan med kvällsfika!

Jisses! Skivspin är underbart för kroppen. Först tortera musklerna ordentligt med vikter på skivstången. Ja, ibland känns det nästan som att jag torterar kroppen, men på ett bra sätt såklart. :) En axelövning där på mitten är så otroligt jobbig så det är inte riktigt klokt. Ändå står jag där och pressar mig själv med 2,5orna tills det sprutar rök ur öronen. Ja, så känns det i alla fall. Efter det så är det marsch in i spinningsalen för 40 minuter spinning. Tuff sådan! Ett låååångt block och där sitter jag med skakande armar och ben som redan innan jag börjar trampa är trötta och tunga. Men det är bara att bita ihop och cykla som en tok! Och sååååå nöjd jag är när sista sekunderna av sista låten spelas! 90 minuter hård träning avklarad och det känns bra i heeeela kroppen!

Nu sitter jag och pustar ut på soffan. Jag känner mig trött i kropp och knopp och det blir till att somna tidigt ikväll. Inte bara för att jag är trött utan för att klockan ringer 05.45 imorgon bitti. Ok... 05.50 kanske det får bli. :) För 06.15 blir det en promenix med Madde ner till Friskis för att köra hennes spinningpass. Ja, jag är nog allt lite galen... :)

Som belöning för all träning den här veckan sitter jag just nu med en stoooor kopp te och en sagolikt god hembakad kaka (receptet på den finns på min andra blogg imorgon). Det är min kvällsfika ikväll och jag njuuuter!



Långpannekaka med vinbärsmaräng. Helt sagolikt gott kan jag meddela! Till det en
kopp fläder-/jordgubbste med honung i. Välförtjänt efter dagens pass.

Laddar med gröt, vatten och dans!

Om 1,5 h kör jag dubbelpass på Friskis! Då blir det skivspin och oj så härligt det ska bli! Älskar skivspinpass. Först ett tungt skivstångspass där icke-musklerna får sig en rejäl omgång. Sen ett spinningpass där jag får pressa flåset. Lovely! Jag brukar aldrig kunna gå på de passen eftersom de alltid börjar för tidigt, men idag blir det skivspin med Madde för hela slanten!

För att ladda upp äter jag just nu fiberhavregrynsgröt med krossade linfrön, kanel och ingefära. Till det ett glas vatten. Har även P3 och digilistan på, vilket innebär att jag stundtals får lite dansspratt i benen. Då är det bara att lyssna på benen och skutta runt lite. :)



Tummen upp till gröt!



Att fuldansa och skutta runt är hälsosamt för både kropp och själ! Jag
utövar mycket av denna varan (förlåt ni som måste se...).



Idag fuldansade jag till den här!


Huvudvärk...

När jag vaknade i morse (eller egentligen en bit in på förmiddagen) så hade jag superont i huvudet! Riktigt hemsk huvudvärk. Såndär som liksom känns som att huvudet ska explodera! *gaaaahhh* Nu har jag vilat någrs timmar, men det blir inte bättre. Snart får jag väl ta en ipren/treo/alvedon/panodil eller vad jag nu har hemma. Jag känner ju att det är huvudvärk som säkert försvinner ändå med vila, men jag kan inte ligga på sofflocket hela dagen inte!

Nej... Nu får jag ta mig upp ur soffan och ta tag i min dag.

Bra slut på skön dag

Sitter i soffan och kollar på Kristallen. I frysen ligger nio matlådor med god soppa som jag har lagat ikväll, all tvätt är tvättad, nya lakan i sängen, rena handdukar, tidningar och tomflaskor är slängda, har handlat och sprungit 1,1 mil (ja... 1 km av dessa var kanske powerwalk. En del backar går inte springa uppför!). Känns bra.

Dagen avslutar jag nu med myskläder i soffan. TVn på, ett glas vitt att smutta på och en hel förpackning hallonsorbet! Min favorit. :) Det är jag värd efter fyra tuffa träningspass den här veckan (har ju ett dubbelpass på söndag också utöver de fyra jag redan har kört...)! Och jag tänker äta sorbeten direkt ur byttan och äta så mycket jag orkar. Som sagt... Det är jag värd!

Imorgon är det lördag och då blir det en liten sväng på stan. På kvällen ska jag hem till herr och fru A.

Nu sorbet!



Idag är jag tydligen ledig...

...och oj så skönt det är! Det var mycket behövligt efter luncherna jag har jobbat över, timmarna jag har stått ensam på jobbet de senaste veckorna. Allt hemma har liksom halkat efter då jag har varit alltför trött när jobbdagen har tagit slut.

Men nu ska jag komma på rätt bana igen! För idag ska jag ta hand om en enorm tvätthög, städa lite, slänga flaskor, tidningar och andra såna återvinningsstationssaker, handla, laga massa matlådor, ge mig ut på en löprunda och köra styrka efter det... Ja, du förstår. Såna där saker som behövs göras ibland.

Så nu sätter jag igång!

Pustar ut på soffan

Så har jag testat spinning puls och oj vad tiden sprang iväg! Tyckte knappt jag hann börja trampa innan passet var slut. Det var ett superbra pass och kändes helt annorlunda än ett vanligt spinningpass. Sen tror jag att det tar några gånger innan jag lär mig hur jag ska lägga upp mitt pass, hitta min maxpuls osv. Men jag ska helt klart gå på passet fler gånger!

Imorgon ska jag försöka ge mig ut på en lugn löparrunda. Det var nästan två veckor sedan jag löptränade senast. Ja, jag har faktiskt inte joggat sen Midnattsloppet. Men jag behövde pausen. Imorgon ska jag på't igen! Får se var jag springer, hur långt och hur snabbt. Men ut och jogga ska jag.

Nu ska jag dricka upp mitt te och ta igen mig på soffan!

Torsdag = jobb och spinning puls

Japp så är det.

Ge komplimanger! Det kan göra någons dag.

Jag tycker att vi kan vara så himla dåliga på att ge varandra komplimanger! Det kan vara enkla små saker som att berömma någon för sitt hår, en snygg tröja, en fräck klocka, ett fint leende eller ett par söta örhängen. De där små orden kan göra någons dag!

Visst... Jag ska erkänna att jag själv kan vara dålig på att ge komplimanger till folk. I alla fall okänt folk! Nu menar jag inte att du ska gå runt och berömma för dig helt okända människor till höger och vänster, men ibland kan det faktiskt vara läge.

Som när jag såg en kvinna med en så otroligt härlig vårkappa nu i våras. En alldeles underbar korallröd färg och en modell som jag älskade. Jag stod och spanade på henne och funderade på om jag skulle gå fram. Det kan ju tas på fel sätt också och det vet du ju inte förrän du har varit framme. Men jag gick fram till henne och gav henne en komplimang för den underbara jackan och frågade var hon hade köpt den. Hon blev jätteglad, men jackan fanns tyvärr inte kvar i butik då det var förra årets modell! Men hon blev glad och det var det viktigaste!

Det har hänt att folk kommer fram till mig och ger mig spontana komplimanger och jag blir alltid jätteglad! Det kan vara dagar då jag själv känner mig pest och pina och tycker att såväl smycken som hår, smink och kläder känns fel. Om någon då säger något bra om mig så kan det ändra på hur jag känner mig. Som en tjej som jobbar i fruktaffären gjorde för någon månad sedan. Hon sa: Så fin du är idag! Du brukar alltid vara så söt, men idag är du finare än vanligt! De orden gjorde min dag! Från att ha känt mig fel, ful och allt däremellan så kände jag mig söt och fin. Tänk vad hennes två små meningar gjorde för mig den dagen!

 

Det jag oftast får komplimanger för är mina ögon (tack fina mamma och pappa) och min frisyr (tack min bästaste frisör och underbara syster Amanda). Varje gång blir jag lika glad. Speciellt nu när mitt hår är i stort behov av både färg och klippning (längtar tills nästa fredag!).

För en liten stund sedan fick jag en komplimang av en kund som brukar komma hit och köpa linser. Hon sa att jag alltid är så fräck! Att jag alltid har så fräcka kläder på mig, att mitt hår alltid är fint, snyggt sminkad, fräcka smycken osv. Jag blev sååå glad!

Jag uppmanar alltså er alla att ge folk komplimanger! Oavsett om du känner personen väl eller om du ser någon på stan med en snygg frisyr, fräck jacka, söt klänning, vackra ögon, snygg slips, fräck stil, tuffa glasögon eller helt enkelt ett par tjusiga örhängen. Gå fram och tala om för den personen vad du tycker! Han eller hon kommer definitivt att uppskatta det!!


En onsdag då fina rutiner drar igång

Så var det onsdag. Igen. Jag tycker att tiden springer iväg snabbare än jag hinner ta in (som vanligt), men det är bara att gilla läget antar jag. :)

Efter jobbet igår var jag på basspinning och oj så taggad jag var! Här skulle det cyklas! Tyvärr var hon som har passet egentligen på semester. Synd eftersom hennes pass är väldigt bra! Det är liksom lite jobbigare än ett vanligt baspass så när jag är klar är jag ändå ordentligt trött. Speciellt om jag har lagt på lite mer motstånd och/eller stått några extra takter. Men passet igår... Det var liksom inte så jobbigt. Jag matade på mer motstånd, mer motstånd och till slut kunde jag knappt dra runt tramporna. Jag stod upp mer än vanligt, men det blev liksom inte tillräckligt jobbigt. Visst var det tungt när jag drog på motstånd, men jag ville ha mer! Mer jobbiga låtar, mer puls, mer svett, mer jag orkar inte trampa mer och trillar snart av cykeln-känsla. Menmen. Får satsa på den känslan när det är dags att testa spinning puls för första gången. Har du varit på det? Hur var det?

Ikväll drar en otroligt mysig vardagsrutin igång. Jag och fikatjejerna börjar återigen ha våra trevliga onsdagsfikor då vi ses hos varandra och dricker mängder av te, äter mackor, kräm och god fika. Supermysigt och jag har längtat hela sommaren efter att det ska dra igång igen och nu är det dags! Ikväll är vi hos Jenny och sen är det väl snart min tur. :)

Nu jobba så att dagen springer iväg!

 

 


RSS 2.0