När jag var 5 år fick jag den allra finaste födelsedagspresenten. Det är överlägset den bästa presenten jag har fått i hela mitt liv.

Jag har lite vaga minnen av hela händelsen. Hur jag gick och längtade. Varenda kväll dagarna innan min födelsedag hoppades jag att mamma och pappa inte skulle var hemma när jag vaknade. För det hade de sagt... Att om de inte var där så skulle jag inte bli ledsen. Mormor skulle vara där i stället. Och om så var fallet så betydde det att min present höll på att anlända.

Natten till den 17 januari - två dagar innan min 5 årsdag - vaknade jag mitt i natten. Och jag minns att jag blev så otroligt lycklig när jag insåg att mamma och pappa inte var hemma. Mormor var där. Min present skulle äntligen komma!! Lagom till min födelsedag.

Jag har kanske inte alltid tyckt att den där 5 årspresenten har varit de bästa. Som när den bet mig så hårt i ryggen att jag fick stora bitmärken. Eller när den jagade mig runt i huset för att slå mig och jag var så rädd och skrek tillbaka i stället för att försvara mig. Eller när presenten slog mig med en hammare i huvudet och jag själv fick skulden för det (kan meddela att jag fortfarande har men efter detta i form av en grå hårtuss på vänster sida huvudet. Inte så kul när man i unga år inte färgade sitt hår...). Ja då tänkte jag att det kanske hade varit trevligare om jag hade fått en docka ändå. Men alltsom oftast, i stort sätt jämt faktiskt, har det varit den bästa presenten någon kan få.

Nu har presenten blivit 23 år gammal. Idag faktiskt. 23 år idag. Presenten har växt en hel del och är lite lättare att kommunicera med. Den bits inte längre och slåss faktiskt inte heller. Den är såklart ingen pryl eller sak utan min lillasyster! Bästaste syster fyller år idag! Så grattis på födelsedagen Amanda Sofie 5 1/2 år!