Ja. Imorgon är jag ledig! Underbart! Enda lediga dagen den här veckan och jisses vad jag ska njuta. Bara tvätta, städa och röja. Kanske putsa fönster (behöver jag säga att jag hoppas att det regnar?). Men jag ska också ta sovmorgon, kolla på dålig tv och gå i mysbyxor hela dagen lång. Japp.

Kollar vädret på smhi.se. Där står det även hur solen gick upp och ned idag. Där står hur det är jämfört med för en vecka sedan. 34 minuter. Så mycket ljus tid på dygnet har vi förlorat på en vecka. Det märks. Det syns. Det känns. Snart är det mörkt när jag kliver upp och åker till jobbet. Snart är det mörkt när jag åker hem från jobbet.

Trösten? Att jag får tända massa värmeljus, ta på mig mysbyxorna och krypa in under en filt och dricka te. Eller att jag får ha snygga höstskor och varm kofta på mig. Ja, det är väl typ det!

Så... Undrar hur mycket vi ljustid vi förlorar till nästa vecka...

Ja, jisses. Idag skulle jag ta mig till IKEA efter jobbet för att handla lite saker till mitt dressingroom. Där har varit så himla stökigt sen jag flyttade in och jag har inte masat mig till att fixa i ordning, men nu så! Nu är det på tiden... Bara lite mer än 1,5 år efter jag flyttade hit. Men... Bättre sent än aldrig. :)

IKEA-besöket gick väl kanske inte riktigt enligt planerna so to say. Nej... Om jag hade sett mig själv som utomstående hade jag helt ärligt undrat vad jag var för en jäkla idiot! Ja, så illa var det. Vi tar det från början.

Tanken med IKEA-besöket var att köpa lådor till mitt dressingroom, lite värmeljus, värmeljushållare och en tvättunna. Lätt tänkte jag... Det var ju bara det att det blev lite saker att bära. Så jag hade först och främst problem att ta mig igenom hela IKEA och till kassan. Sen var jag hungrig och tänkte att en korv ju vore gott. Sagt och gjort. Släpade alla grejer dit och beställde en korv, en pizzaslice och en dricka. Jag orsakade kö bakom mig när jag skulle försöka flytta min påse, tunna och tre förpackningar lådor (ja och ett paraply var det också). Det slutade med att jag slängde ner korven, pizzan och muggen i kassen och gick. Det var ingen idé att försöka göra det på ett mer värdigt sätt.

När maten var uppäten var det bara att försöka packa på sig alla saker och bege sig till bussen. Jag missade den med en hårsmån, men jag kunde ju inte direkt springa med alla saker!! Så jag fick snällt vänta på nästa buss, som skulle ta mig till en spårvagn, som skulle ta mig till en buss som skulle ta mig hem.

Väl på bussen insåg jag att det hade börjat ösregna. Så när hoppade av bussen för att ta mig till vagnen blev jag blöt. Mina nyinköpta saker blev blöta. Då såg jag vagnen och började öka på takten. Bakre dörren var avstängd så jag pinnade på för att hinna in genom den nästsista. Den hann stängas och när jag tryckte på knappen åkte vagnen. Illa!

Ställde mig snällt i kuren och väntade. Så kom nästa vagn och när jag skulle lyfta upp alla saker så tappade jag hälften rakt ner i en vattenpöl. Allt blev ännu mera blött! Hann precis få upp alla grejer och komma på vagnen.

När vagnen hade åkt ett par hållplatser stannade den och det var biljettkontroll. Varför biljettkontroll mitt i allt?! Stod där och försökte få upp mitt kort samtidigt som jag höll i alla mina saker. Detta resulterade i att alla mina kvitton i plånboken ramlade ut! Japp, bara att börja plocka upp dem.

Sen skulle jag hoppa av vagnen för att byta till buss. Då råkade jag slå till ett litet barn i en barnvagn med mina lådor (förlåt!)! När jag klev ur vagnen skrattade jag nästan högt för mig själv! Herregud sicken syn.

Efter mycket om och men kom jag hem för att upptäcka att lådorna nog är liiiite för stora och att jag nog hade köpt ungefär dubbelt så många som jag egentligen behöver. Jaja...

Den här lilla historien får mig att undra varför jag aldrig lär mig? Varför ska jag ta tag i såna här projekt när jag inte kan få hem grejerna? Lärde jag mig inte den där gången när jag köpte två köksstolar, två pallar, en stor matkasse och en påse kläder och skulle ta hem det på bussen (med ett bussbyte där jag sprang ner för en backe och en slänt för att inte missa bussen för övrigt)? En händelse som slutade med sår och blåsor i handflatorna, ilska och nästan tårar? När jag bara kunde gå sisådär tre steg innan jag var tvungen att ställa ner sakerna? Då det tog mig säkert 30 minuter att gå 200 m? Då det hela slutade med att en papperskasse gick sönder utanför porten och sakerna trillade ut? Då jag stolt sa nej när en granne ville hjälpa mig upp med sakerna? Eller den där gången när jag åkte till IKEA och köpte sopborste, en 2 m lång rullgardin och två kassar småplock och knappt fick hem det på bussen? Då busschauffören undrade hur jag tänkte eftersom rullgardinen med nöd och näppe gick att ta in på bussen?

Nej... Jag lär mig inte. Jag vet inte varför, men när jag får för mig att jag ska göra något så måste jag göra det nu! Inte imorgon! Inte nästa vecka när mamma och pappa faktiskt kommer hit med bil och faktiskt skulle kunna ha kört mig ända till IKEAs ingång, hjälpt mig att bära allt och sedan kört hem det. Nej... Jag skulle köpa grejerna IDAG! Envis det är vad jag är!

Nu håller jag på att försöka få ordning. Inte helt enkelt eftersom lådorna som sagt var för stora och för många. Men det blir nog bra... Det måste det bli. Envis som jag är!

Japp. Nu däckar jag. I min säng. Ska bli underbart! Godnatt!

Jag kom precis hem från Mollösund där jag har varit på konferens. Jisses. Såklart massa information, siffror, hösttrender och workshop, men också lite trevligheter! Först en klurig tipspromenad genom Mollösund och upp på en klippa där det vankades snacks och vin i solen med utsikt som var underbar! Sen middag med mordgåta som... Ja... Lite spårade ur! Efter en stund hade nog alla glömt bort att vi skulle lösa mordfall och hade i stället gått in så i sina roller så att det hela nog liknade en fars. Jag ska inte ens försöka beskriva det hela! Jag satt till slut vid bordet och skrattade som bara den! Stackars alla andra gäster som säkert undrade vad som höll på! Men det fick vi snällt bjuda på!

Nu håller jag på att slå in en liten klapp och pustar ut lite.

Jag fick en fråga från Maria efter förra inlägget där hon undrade om min hårfärg. Det är fortfarande blont, men nyanseringen på det är annorlunda. Innan har jag varit väldigt, väldigt vit och det har varit pastelligt i tonen. Ja, nästan lite lilarosa. Nu är det en varmare ton som går lite i champagnefärg. Så det är fortfarande väldigt blont, men med en annan nyans på det hela.

Japp... Det var alles för nu.

Jag hörde den på HM igår och sedan dess har melodin och delar av texten (Ja, typ Move like jagger) fastnat på hjärnan! Smart att lyssna på den nu så jag fortsätter sjunga på den hela dagen idag igen! Men bra är den. :)

Jisses vad trött jag är idag! Jag var duktig och kröp ner för att sova tidigt igår kväll. Men jag kunde inte somna. Jag låg och försökte i säkert ett par tre timmar innan jag lyckades slumra in för att vakna igen efter ett par timmar. Hela tiden med hjärnan full små sånger som spelades om och om igen. Först var det Var bor du lilla råtta? I sisådär 20 minuter. Efter det följde Madonnas Material girl. Repetoaren fortsatte med Tänk om jag hade en liten liten apa!, Bruno Mars Grenade, lite mer Material girl och så fortsatte det. Sång efter sång efter sång. Tack hjärnan!

Efter mycket om och men somnade jag i alla fall, men jag är lite trött ska jag erkänna. Fast... Kanske lika bra det eftersom jag måste upp tidigt, tidigt imorgon!

Nu ska jag bege mig till jobbet och få massa saker ordnade. Enda dagen på jobbet den här veckan så det finns några måsten... Typ göra helgschema, ringa folk om intervjuer, ordna någon som kan jobba innan rekryteringen är klar... Lite smått och gott!

Ja, inte i glaset då för det är ju trots allt bara tisdag. Nej... Det är champagne i håret! Fint ska det va!

Jag kom precis hem från lite kalas. Jag skulle självklart inte sitta barnvakt åt Louva utan det hela var en täckmantel för Carls överraskningskalas eftersom han fyller år idag. Ett mycket trevligt kalas!

Under delar av kalaset agerade jag lite lekvakt åt alldeles underbara Stella (som även hon fyller år idag. 2 år blir sötnosen!). Jag och hon hängde på balkongen där jag skulle hoppa, sitta i soffan, jympa och ligga på rygg på balkonggolvet. Allt i ett herrans tempo! Och gjorde jag inte rätt sa en mycket bestämd liten dam: Nej inte så Becca! Likadant när jag först inte lade mig på balkonggolvet... Då fick jag höra: Ligga här Becca! Och så pekade hon på en liten plats bredvid sig. Sen låg vi där i ett par sekunder innan hon sa: Tåkigt! Kom Becca! och reste på sig för att göra något annat i ett par sekunder. Så höll vi på en bra stund. Söta Stella! :)

Nu ska jag krypa till kojs för att vara redo för frisörbesök imorgon. Det ska tydligen bli ny färg och ny frisyr. Spännande! Utlovar bilder. :)

Det går inte med ord att beskriva hur glad och lättad jag är över att den här veckan är över. Det har nog varit en av de jobbigaste och tuffaste veckorna i mitt liv. Jag är så trött i varje liten millimeter av min kropp att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men nu är veckan slut. Tack och lov!

Nu orkar jag inte skriva mer. Däckar snart på soffan.

Idag måste vi ha slagit rekord för jisses vad skor vi har sålt. Eller ja... Sålt och sålt. När det är halva REA-priset känns det snarare som att man ger bort skorna. Kom och köp, kom och köp!

Nu ska jag sova lite innan det vankas fredag och helg. Får storfrämmande i helgen och det ska bli trevligt!

Det är inte ofta jag blir riktigt förbannad! Sådär förbannad så jag bara vill skrika och sparka hårt i något. Sådär förbannad som på tecknad film skulle illustreras genom rök ur öronen och ett högrött ansikte. Men idag... Ja idag blev jag så förbannad.

Backar. Svarta plastbackar. Det var orsaken till min enorma ilska. Som bekant håller vi på för fullt och gör om på lagret. Kanon! Det blir mycket mer städat och fint och enormt mycket mer plats än innan. Men backarna. Dessa backar!

Idag skulle vi få 144 styckna. Jag var på plats tidigt för att invänta dem. Så kom dem. Jag skulle ner och möta han som körde dem till oss och jag bad såklart honom att köra upp dem till lagret. Då sa han väldigt spydigt att det faktiskt är mitt problem, inte hans. Så jag log ett stort leende och bad honom att i alla fall köra in pallarna inne på Allum så att de inte står på lastkajen. Men icke. Det var fortfarande mitt problem. Varför? För att pallarna var packade så högt att de inte kom in genom dörren. Tack för den du!

Med en begynnande ilska sprang jag upp på lagret och hämtade palltrucken (eller vad tusan det nu heter) och en sax. Sen begav jag mig ner på lastkajen. Jag kan tillägga att jag är urusel på att köra palltruck. Jag får inte kläm på det. Man skulle kunna säga att jag rentav suger på det. Menmen...

Så jag stod en stund och klurade innan jag insåg att enda sättet att få in de fyra pallarna var att lasta av de åtta översta backarna och sen köra in resten. Sagt och gjort. Där stod jag på lastkajen och packade av min otympliga backar (vem gör backar som inte är stapelbara undrar jag?) och sprang som en tok in till hissen med dem. So far so good.

Sen kom då nästa stora problem... Att köra in pallarna med palltrucken och sen kunna få in allt i hissen. Det gick inte så bra och jag åkte fem gånger upp och ner för att kunna lösa det hela.

När jag kom upp med första pallen insåg jag ännu en sak... Pallen var också på håret för brett packad så jag hade väl sisådär 1 cm tillgodo på varje sida och jag körde in i mängder av saker - wellpappvagnen, sopkärlet, proppskåpet, dörrhandtag, väggar, anslagstavla, hyllor... Nej, jag har aldrig sagt att jag kan köra palltruck!

Genomsvett efter första pallen insåg jag att jag hade tre kvar! TRE! Så jag åkte ner igen och nu blev det svårt. Eftersom mitt lager är minimalt och helt saknar styrutrymme så slutade det med att jag stod och svor som bara den i mina försöka att få plats med pall nummer två. Efter fem minuters krånglande gjorde jag det enda rätta... Jag klippte upp plasten och lastade av backarna. En efter en. Back efter back.

Om du nu kan räkna litegranna så inser du att det ju stod två pall kvar nere vid lastkajen. Två pall med svarta, numera hatade, plastbackar. Jag hämtade upp en pall i taget, ställde dem där jag egentligen inte fick ställa dem (det hade jag nämligen klart och tydligt fått höra ett par timmar tidigare) och så sprang jag som en yr höna med alla backar. Fram och tillbaka.

Problemet nu (ja, det slutar inte här) var ju att lagret numera var helt knökafullt med backar. Äckliga svarta plastbackar! Så efter lite kli i huvudet ställde jag in några i köket. Och så några till... Och så några till... Till slut gick det inte att gå in i köket. Ooooopssss... Men... Det fanns fortfarande backar kvar. Toaletten! In med några där. Hux flux stod det 144 styckna svarta ickestapelbara plastbackar på lagret, i köket och på toaletten. Problemet löst. Det tog ju bara sisådär 1,5 timme... Hejdå planering!

Så... Backarna var äntligen uppe. Nu skulle de ju bara upp också. Fram med backar, över med skor, in med backar. Fram med backar, över med skor, in med backar. 144 styckna. Lika många kartonger att sprätta och slänga. Till och med några fler kartonger faktiskt.

Det hela slutade bra. Det blev jättefint! Nu ska det bara städas och slängas massa gammel skit och sen är det klart! Underbart. Men vägen dit...? Hemsk! Idag trodde jag ärligt talat att jag skulle skrika av ilska. Hemska, hemska plastbackar! Men... Jag löste det och jag gjorde det bra!

Nu ska jag stupa i säng för det är jobbigt att kånka 144 styckna svarta plastbackar hit och dit, fylla dem med skor och sen lyfta upp dem på hyllorna. Träningsvärk imorgon? Förmodligen.

Nattinatti!



    
Jag hittade en bild på google.se. Ungefär såhär ser backarna ut fast lite lägre och svarta. Jag kommer att drömma om er inatt!

Innan jag gick på semester hade min ben en jädrans fart! De pinnade på så snabbt att jag nästan inte hängde med själv. Jäktade steg som jag under semestern saktade ner rätt bra. Nu är de tillbaka. De två korta trummar på så att jag inte riktigt hänger med. Japp. Så är det!

Imorgon väntar veckans utmaning  - hur ska jag få in 6 pall med grejer på mitt lager som inte ens rymmer 3 pall? Intressant... Nja... De två korta lär få trumma på som aldrig förr!

Nu sooooova!

Redo för att jobba. Jag har sovit jättekonstigt inatt. Drömt konstigt. Vaknat flera gånger. Frusit (vad hände med de varmare nätterna? Askallt!). Vridit och vänt på mig.

Så! Dags att åka till jobbet! Bara att börja beta av veckans alla massa måsten!

Just nu sitter jag i morgonrock i soffan och kollar på TV på datorn. Jag har haft fullt upp hela dagen så nu har jag en liten ta hand om mig själv-förkväll. Jag har peelat ansiktet, gjort en ansiktsmask, noppat (eller heter det nopprat?) ögonbrynen, lagt i en toning i håret och nu sitter jag med både hårmask och hårinpackning i håret. Det ska få sitta i riktigt länge! Hejdå slitet hår!

Om en stund ska jag piffa mig lite (eller ja... Fixa i ordning mig helt och hållet för jag tror inte att jag ska gå ut med morgonrock och handduksturban på huvudet) för att möta upp Ann för lite tjejkvällshäng. Det ska bli otroligt trevligt! Jag som hade tänkt mig en lugn hemmakväll. :) Men en lugn hemmakväll kan jag ju faktiskt ha imorgon!

Snart dags att börja jobba igen! Det ska bli superroligt att komma tillbaka! Det känns som att jag har varit ledig betydligt mycket längre än två veckor. Tänk så mycket roligare det skulle vara om jag slapp nästa vecka. Kan vi inte bara snabbspola? Börja på v 33 i stället? Jaja.

Nu ska jag luta mig tillbaka och slappa lite innan jag måste hasta på och göra mig klar!

Åh idag har jag haft en underbar sovmorgon. Jag vaknade vid 08 och hörde regnsmatter på fönsterbläcket. Sovrummet var alldeles svalt eftersom den smugit sig in massa härligt krispig luft genom det öppna fönstret. Jag bestämde mig för att ligga och dra lite. Det blev två timmar. Lite slummer, lyssna på regnsmatter, röster från personer som passerade utanför, lite mera slummer och helt hux flux var klockan 9.50. Då klev jag upp. Jag hade kunnat ligga kvar ännu längre, men någon måtta på galenskaperna får det ju faktiskt vara. :)

Så... Denna morgon var regnsmattret och den svala luften uppskattad, men nu... Ja, nu får solen gärna komma tillbaka! För ikväll vankas det grillning i bersån med fina vänner och jag behööööver verkligen sol! Var ska vi annars sitta och äta?  Håll tummarna!

Nu blir det till att tvätta, städa, hänga in kläder i garderoben, handla potatissalladingredienser (hur mycket potatis behövs för att göra potatissallad till typ 10-12 personer?), baka baguetter, svänga ihop en liten chokladtårta, göra marinad, marinera kyckling och däremellan hinna duscha och göra mig grillredo. Jag har att göra. :) Tjingeling!

...om vad som komma skall. Japp. Så det så! Och jag kan idag inte annat än att önska att jag bodde i Stockholm. Attans!

Dålig uppdatering jag vet... Men jag har faktiskt semester. Jag lovar ett ordentligt inlägg senare i veckan med en bildkavalkad! Men nu ska jag äta frukost och sen ut i solen. Det har inte varit mycket av den varan under semestern så nu måste jag ju njuuuuuta till fullo de sista dagarna! Så... Höres snart igen!

Jag sitter och kollar på smhi.se och deras tiodygnsprognos. Det ser inte så roligt ut kan jag säga. Riktigt skitsemesterväder! Idag - 13 grader och regn. Och imorgon... Ja, då blir det hela 16 grader! Stranden nästa?

Nej, jag ska inte vara bitter och klaga på vädret. Men om man har två veckors helt obetald semester och det blir höstväder... Ja, då är i alla fall jag inte så nöjd! Menmen. Jag får helt enkelt trosta vädret, ta på mig en blommig sommarklänning, blotta mina likbleka ben och gå ut i höstrusket! Blekblåa ben borde ju kunna bli senaste modeflugan!?

Japp. Därmed sätter jag punkt för vädertankarna och avslutar med ett konstaterande att mitt semesterväder på papper ser ut att vara rena rama skiten! Tack och hej.