Nu har jag landat hemma. Handlat lite till min ekande tomma kyl. Tvättat ett par maskiner tvätt. Svidat om till mjukisarna. Så nu tar jag lördag. Sitter i soffan och kollar på film. Tänkte se Garden state och Love and other drugs ikväll. Bara vara. Lovely!

Den envetna förkylningen biter sig kvar. Hårt. Vill inte ge med sig och försvinna. Halsen småömmar och näsan rinner. Huvudet bultar lite lätt och kroppen är trött. Tuuuuur att jag om 9 timmar är ledig massa dagar så jag kanske kan få vila upp mig riktigt ordentligt. För nu hör ni det kära familjen.... Sovmorgon ska vi ha! Annars får ni med mig att göra! ;)

Sicket hösttråkigt gråväder det är ute! Det går ju inte direkt påstå att jag glatt hoppar ur sängen på morgonen. Men försmaken av våren som kom för ett par veckor sen gör att hoppet om att den riktiga våren är på gång lever kvar i kroppen. Snart. Snart.

Jag har förresten inhandlat en ny fin vårjacka. En fin skinnjacka blev det. Längtar efter att få använda den! Bild kommer... Jag lovar.

Nu dags att byta buss i regnet.

Sitter inkrupen under min varma filt. Jag fryser. Kroppen är förkyld och hängig. Det småregnar ute och jag är allt annat än sugen på att jobba. Det är nu jag frågar mig varför jag inte var ledig över påskhelgen. Det var ju så tanken var från början, men det är lätt att vara efterklok.

När jag började klä på mig ytterkläderna för några minuter sen insåg jag att det är röd dag idag. Alltså går inte bussarna som de ska göra på en måndag. Alltså har jag missat min buss med några minuter. Alltså måste jag vänta nästan 30 minuter på nästa. Alltså ingen idé att gå ut till bussen redan nu. Därför kurade jag in mig i filten igen i väntan på nästa. Här hade jag velat stanna kvar. Bara en liten stund till. Eller hela dagen. Kolla på film. Lyssna på regnet. Slumra lite...

Nej! Snart lär jag inte komma härifrån! Så nu ska jag sluta tänka så och pallra mig upp ur soffan!

Ha en bra annandag påsk!

Våren ligger i luften. Jag känner det. Jag vågar ännu inte tro på att den här helt här utan är smått förberedd på fler bakslag. Men idag är det vår. En lite tunnare jacka har åkt på (med betoning på lite!! Man ska frysa in vintern och svettas in våren. Glöm inte det!). Underbart!

Idag är det fullt ös på jobbet. Den där dagen i månaden då jag är glad om jag hinner få en kortare lunchrast. Sen vankas det 75 minuter skivstång intervall, vilket kan bli mycket intressant med tanke på mina vadmuskler som känns sisådär en halvmeter för korta. Men det ska nog gå bra....

Nej... Nu kommer bussen! Ha en finfin dag i vårsolen!

Mina vader. De är så stela och ömma. När jag går ser jag ut som en skröplig gammal tanta. Myrsteg. Långsamt. Smärtsamt. Men det var värt det.

Nu ska jag ut och rasta vaderna lite.

Just nu har jag mellanlandat i soffan innan det är dags för duschen. Min kropp har verkligen fått jobba idag!

Planen var att gå på ett pass och till min glädje såg jag att en av mina favvostepledare körde två pass idag! Helst ville jag gå på trippelstep, men när jag skulle boka i torsdags var det fullt så i stället blev det vanlig step.

Men!! I förmiddags såg jag till min stora lycka att det fanns två lediga platser till trippelstepen!! Så jag körde båda. Först enkel sen trippel och alltså dubbel. Plus promenad till och från Friskis. Typ tre timmars motion. Helt slut i benen men så jädra roligt!! Step är inte träning för mig utan bara glädje! Jag dansar runt som om jag vore med i en dansfilm från 80-talet trots att jag i själva verket nog mer ser ut som en flodhäst, men det bjuder jag på!

Nu blir det dusch, mat, röja och förbereda mellomys.

En del kläder använder jag i vågor. Ena perioden används de ofta! Ibland till och med flera gånger i veckan. Andra perioden använder jag inte plagget alls. Då hänger det bortglömt inne i garderoben.

Ett sånt plagg har jag på mig idag - min prickiga kjol. Jag fick den för några år sen i födelsedagspresent av några vänner. Jag älskade den! Och gör det fortfarande!

Men kjolen är ett periodplagg. Användandet går i vågor! I somras använde jag den jättemycket med tunna svarta tights, korkklackssandaletter, vitt linne och korallrött läppstift. Sen glömdes den bort. Fram till igår.

För igår kom det in en liten flicka på jobbet. Hon hade på sig en prickig kjol. En svart kjol med vita prickar. Precis som min! Plötsligt mindes jag min favoritkjol.

När jag kom hem på kvällen letade jag långt inne i garderoben och där hängde den. Idag har jag den på mig. Med svarta strumpbyxor, vitt volanglinne, svarta textilkängor, skärp och kofta. Svart och vitt med en röd färgklick i öronen i form av örhängen. Älskade kjol! Jag lovar att inte glömma bort dig igen!

Eftersom jag hade lite extra tid på morgonen beslutade jag mig för att promenera ner till bussen. Dagen till ära testade jag mina då ännu så länge oanvända rumpskor som jag köpte i julas. De var otroligt bekväma att gå med men huruvida de tränar rumpa och lår lite extra ska jag låta vara osagt.

Mitt hår och framför allt min lugg jobbar ordentligt emot mig för tillfället. Luggen är lika bångstyrig som ett barn i trotsåldern! Den vill inte alls ligga som jag vill att den ska ligga. Idag står den lite snett utåt. Typ som att den lutar ut från pannan. Mycket snyggt....

Jag försökte åtgärda det och rädda hårsituationen genom att ta lite extra produkter. Det skulle jag inte ha gjort! Fel val. Helt fel! Den blev i stället ännu mera bångstyrig och efter att ha promenerat i svag sidvind ser den nu ännu värre ut! Kul att jag jobbar till 20 ikväll.... Det är jag och luggen....

När jag kommer till jobbet ska jag i alla fall försöka rädda den igen. Jag köpte en liten borste på HM som jag hoppas kan göra ett litet mirakel i alla fall. Skit.

Nej. Bussen är snart framme. Dags att göra lite nytta!

På torsdagar har jag sovmorgon. Det är rätt skönt samtidigt som det är otroligt trist att jobba till 20.10. Men sånt är livet.

Väckarklockan stod på 08.00 idag. Alltså nästan 2 timmar tidigare än vad sen måste stå på, men jag hade bestämt mig för att städa lägenheten. När klockan ringde orkade jag inte gå upp. Låg och drog mig till 08.20. Underbart, men sen fick jag lite panik. Hur skulle jag hinna allt? Så det var bara att sätta igång. Ett rum i taget. Damma, slänga, torka, dammsuga, våttorka. Köra diskmaskinen, diska vinkaraff, torka ut ugnen, rensa kylen, torka kylen, städa badrummet, i med propplösare, in med tvätt, vika kläder, damma lite till, moppa golvet....

Strax innan 10 var jag klar och då insåg jag hur sen jag var. Ändå gjorde jag en snabb hårtoning. Sen gjorde jag mig i ordning. Kokade ett ägg och åt äggknäckemackor och yoghurt med müsli. Valde kläder. Borstade gaddarna. Gick ut med skräp och tomflaskor. Gott om tid till bussen.

När jag sitter här på bussen kan jag inte annat än att undra om någon stannade tiden? Hur i hela friden hann jag med allt det där? Och jag är i tid?! Scary! Ja faktiskt. Fattas väl bara att det är monsterkö på vägen till jobbet eller något!!

Ibland kommer dagarna då liksom inget blir bra eller rätt. Du vet en sån dag då håret inte vill ligga som det ska hur mycket man än pillar? En sån dag då allt man har i garderoben känns fult och fel? En sån dag då inget klaffar? En sån dag då man liksom bara hade velat ligga kvar under täcket och vänta på att nästa dag ska gry? En sån dag har jag idag.

Jag satte klockan tidigare än behövligt för att jag skulle tvätta. Det var inte alls kul när klockan ringde två timmar tidigare. Men jag hade ju goooood tid att bara ta det lugnt innan jobbet.... Yepp...

Det hade kunnat bli bra, men nu är jag i stället senare än senast. Men.... Dagen kan ju faktiskt nästan bara bli bättre... Ropar dock inte hej än.

I dagarna två har mitt huvud varit på väg att explodera. Jag har haft så ont i huvudet så jag knappt har vetat vart jag ska ta vägen. Inget har hjälpt. Det har varit en pina. När jag vaknade nu på morgonen kändes det lite bättre och såhär 1,5 h in i vaket tillstånd känns det ok. Men jag ropar inte hej än. För jag känner hur molandet ligger där någonstans bakom pannbenet och bara väntar på att få explodera igen. Så ikväll är det jag som knyter mig tidigt. Huvudet och kroppen behöver alla timmar sömn den kan få. Så det så!

Men nog om det. Till helgen väntar massa julmys! Vi ska ut med jobbet och det blir stort julbord och REA (showen alltså... Inte shopping). Ser fram emot att göra något med tjejerna som inte har med jobbet att göra. Utan bara gå ut och ha det trevligt!

Sen ska jag julbaka! Älskar att julbaka! Skrota runt i sköna kläder och baka och koka så det står härliga till. I måndags handlade jag allt på min lunch. Jisses vad saker det ska bli. Kom på mer och mer och till slut var hela korgen full av olika sorters socker, smör, grädde, kryddor och annat smask. Planen är pepparkakor (med hemgjord deg såklart), saffransskorpor, två eller tre sorters knäck (vanlig, ingefära och eventuellt lime/apelsin), mintkyssar, chokladkola med lakrits och så fudge. Japp här är man ambitiös! Men det är ju så roligt! Utmaningen blir såklart att inte äta upp allt.... Jag har noll karaktär och hade säkert lätt kunnat äta knäck och fudge tills det sprutade ur öronen på mig. Det är ju såååå gott! Så nu ska karaktären testas. :)

Nej... Dags att bege sig. Ha en finfin onsdag!