Eller vi och vi. JAG går ut och plockar blåbär! Nu kanske du som känner mig väl höjer lite på ögonbrynet för jag är verkligen ingen skogsmänniska. Jag gillar inte småkryp, ormar, spindlar och andra små varelser som lever i skogen. Jag tycker inte heller om rötter som jag kan snava på eller grenar som hänger i vägen när jag ska ta mig fram. Visst... Jag kan förstå att människor tycker att det är rofyllt att gå i skogen. För det är tyst och lungt. Man får frisk luft och det är ändå en lite befriande känsla att bara strosa runt. Men även om jag känner så betyder det inte att skogen är något för mig.

Men varför går jag då ut i skogen? Jo, för att jag vill ha blåbär. Och ja... Jag vet att jag kan köpa både färska och frysta blåbär i vilken mataffär som helst, men det blir inte samma sak. Egenplockade blåbär smakar ändå bättre och pajen känns lite mer äkta om jag vet att jag har plockat de blåa bären själv. Därför vill jag ut i skog och mark och plocka blåbär!

Jag är uppvuxen med att ha skogen ett par meter från hemmet. En skog med både blåbär och lingon i massor! Men när jag nu kom på tanken med att plocka blåbär i Göteborg så stötte jag snabbt på ett problem. Var tusan plockar jag blåbär i en stad som Göteborg? Jag har frågat runt och fått tre heta tips - Delsjön, Mölnlycke och Änggårdsbergen. Eftersom jag inte orkar dra iväg för långt tänkte jag testa lyckan i Änggårdsbergen. Jag har ingen aning om vart jag ska leta i Änggårdsbergen, men det får bli ett senare problem.

Så nu drar jag på mig de rosa stövlarna, tar med mig korgen och beger mig ut.