Söndag. Jag ligger för tillfället på soffan och dricker flädersaft och äter ett digestivekex. Huvudet är lite trött, men jag ska ändå försöka knata ner mot stan om en liten stund. Har lite grejer jag behöver titta på och lite luft är aldrig fel.

Jag är lite besviken på gårdagen. Jag var laddad för dans! Partystassen var på, håret lockat och sminket satt på plats. Det var en trevlig förfest och vinet var gott. Så kom vi in till stan... Påminn mig om att inte gå ut en lönehelg nästa gång!

Köerna var enorma, men vi ställde oss i en ändå. När vi väl var framme vid snöret så hör vi att det endast är gästlistan som gäller. Vi frågar om det kommer att släppas in folk som inte står på listan (dvs vi). Då får vi till svar att de kanske kommer att börja släppa in folk som inte står på listan efter kl 02. Men bara kanske för vid den tiden kan det vara fullt. Klockan var då 00.20.

Bytte kö, men upptäckte snabbt att det var likadant där. Människor som redan var inne på stället kom ut, pratade lite med vakten och pekade på några personer längst bak i kö. Vakten vinkade till sig de personerna och släppte in dem. Men hallå? Jag står ju längst fram i kön... Räknas inte det?

Nej, det räknas inte. För på många ställen i Göteborg handlar det om kontakter. Det gäller att känna rätt folk för att komma in. Gör du inte det... Ja, då är det svårt att komma in en lördag som igår. Orättvist? Ja. För vad hände med den vanliga köprincipen? Du ställer dig sist i kön och när du kommer fram välkomnas du in. Nu ska du i stället se ut på ett visst sätt, känna rätt typ av människor, hamna på listorna... Då är du inne. Vi andra...? Ja, vi får stå där längst fram i kön - precis vid snöret - och hoppas, hoppas att de ska släppa in oss förr eller senare. Eller så gör vi som jag och mitt sällskap gjorde igår. Vi ger upp, går ur kön och beger oss besvikna hemåt.

Ta tillbaka den vanliga köprincipen!