Jag insåg i morse att det är exakt fyra månader sedan jag började mitt nya jobb idag. Herrejisses vad tiden har gått! Det känns som evigheter sen jag satt där på Göteborgskontoret med min chef och matades med information. Jag minns hur jag stundtals (läs: i stort sett hela tiden) tänkte: Hur i hela fridens namn ska jag fixa allt det här? Vad har jag egentligen gett mig in på?

Alla ekonomigrejer och siffror kändes som rena grekiskan och när dagen avslutades med att jag fick sisådär 150 sidors handbok att läsa... Ja, då undrade jag seriöst vad jag hade gett mig in på!

Men... Efter knappa två veckor introduktion på Avenyn hos underbara Anna så kastades jag in i min nya verklighet. Och sicken verklighet det blev! Herrejisses! Då kunde jag definitivt börja undra vad jag hade gett mig in på. Det var motgång efter motgång. Hinder efter hinder. Trots det kändes det som att det var det bästa jag hade gjort i hela mitt liv. Att byta jobb. För oj vad roligt det var! Visst... Jag ska inte sticka under stol med att det stundtals kändes kämpigt. Man är liksom inte så väldans kaxig när hälften av personalen säger upp sig när man har jobbat i knappa två veckor (vi är bara två utöver mig själv så det låter nog värre än vad det är).

Hela tiden har jag tagit motgångarna med ett leende (ja, nästan) och sett det som utmaningar. Utmaningar som bara gör mig starkare i min nya yrkesroll.

Ibland måste jag stanna upp och tänka. Ja, jag är chef. Chef. Jag har egentligen aldrig strävat efter att bli just chef. Jag har strävat efter ett jobb som utvecklar mig och där jag trivs och mår bra. Jag vill ha en chef som peppar och ger mig kritik och beröm. Jag vill ha ett jobb som är roligt att gå till. Sen att det blev just ett jobb som butikschef... Ja, det var lite av en slump och en vilja av att driva en butik. Ja, snarare det än att just vara chef. Men jag antar att det går lite hand i hand. :)

Hur ska jag då summera de fyra första månaderna? Såhär två tredjedelar in i provanställningen (om bara två månader är jag förhoppningsvis FAST anställd!!)? Jo, jag summerar de som underbara månader! Det är absolut det bästa jobbet jag har haft. Jag har lärt mig så otroligt mycket! Jag har insett att det som inte dödar härdar och att motgångar bara gör mig starkare och bättre. Jag vill gå upp på morgonen (oftast...) och det är kul att vara där (ja, nästan alltid)! Det är en underbar känsla och jag ångrar inte för en sekund att jag vågade.

Jag längtar nu till att alla bitar faller på plats. Att allt liksom faller sig naturligt och att rutinerna blir mina! Men det kommer... Det vet jag. Punktlistan på mina rutiner håller på att jobbas fram för fullt och när det är dags för mig att lägga min budget i höst (ja om jag får fast jobb vill säga :]) så är jag nästan där. Lovely!

Japp. Fyra månader. Tiden springer. Nu är det snart dags för semster och hur mycket jag än älskar mitt jobb så ska det bli så in i nordens härligt med två veckors semester!