Ibland kommer dagarna då liksom inget blir bra eller rätt. Du vet en sån dag då håret inte vill ligga som det ska hur mycket man än pillar? En sån dag då allt man har i garderoben känns fult och fel? En sån dag då inget klaffar? En sån dag då man liksom bara hade velat ligga kvar under täcket och vänta på att nästa dag ska gry? En sån dag har jag idag.

Jag satte klockan tidigare än behövligt för att jag skulle tvätta. Det var inte alls kul när klockan ringde två timmar tidigare. Men jag hade ju goooood tid att bara ta det lugnt innan jobbet.... Yepp...

Det hade kunnat bli bra, men nu är jag i stället senare än senast. Men.... Dagen kan ju faktiskt nästan bara bli bättre... Ropar dock inte hej än.