Eller nej vänta nu... Jul?! Nu?! Stopp på belägg. Vad svamlar jag om? Det är ju långt kvar till jul ju... Eller?!

Fotat på Ica maxi idag.

Sen jag började mitt nya jobb (som ju faktiskt inte är sådär vändans nytt längre) har jag lagt mig till med en ovana. Egentligen är det ingen ful ovana utan bara en vanlig ovana. Eller vana? Fast.... Det är ju inte alltid det är en bra sak...

Nåja. Vanan, ovanan eller kalla den vad du vill bygger på ett gammalt citat från en viss Alfons Åberg. Det lyder: jag ska bara!

Det kan låta såhär: Jag ska snart gå hem/gå på rast/ gå på toa/hämta vatten, men jag ska bara ... först. Jag ska bara, jag ska bara... Ibland är det ett under att jag överhuvudtaget ens kommer hem från jobbet eller tar någon rast. Det dyker hela tiden upp nya jag ska baror.

Idag fick dock fröken Jag ska bara lära sig en liten läxa - lämna inte lunchen i micron och gå och gör miljoner andra saker under tiden... För då kan maten bli så varm att den exploderar. Speciellt om där finns sås på tallriken. Då finns där snart även sås i hela micron...

Men... Kommer jag i sista änden att lära mig av denna läxa? Nopp... För jag ska bara göra massa andra saker först!!

Det fick bli pendel till jobbet idag. Bussen körde ifrån mig. Eller ja... Jag var lite sen och hann inte fram till bussen. Så kan det gå.

Lite skomode. I höst är det väldigt mycket bruna skor i butikerna. Ljusbruna, konjaksbruna, gulbruna, mörkbruna och allt däremellan. Jag köper i vanliga fall alltid svarta skor, men i år bestämde jag mig för att satsa på något annat också. Två par bruna skor har det blivit och här är ett par av dem. En känga i gulbrunkonjaksfärgad (svårdefinierbar färg) textilmocka och rejäl kilklack. Helt rätt i höst. Såklart inhandlad på Din Sko!

Jag tycker att det är snyggt att ha bruna skor till exempel till svarta byxor för att bryta av. Skon kommer mer till sin rätt då. Ungefär på samma sätt som en svart sko till en brun byxa. Så tycker jag i alla fall!

Så.... Ta och satsa på ett par bruna skor i höst. Otroligt snyggt!!

Nu ligger pirogreceptet uppe på www.rebeccalagarmat.blogg.se. Tyvärr utan bild eftersom jag inte vet hur man efterredigerar inlägg...

Bort! Bort!

Den senaste tiden har jag varit pinsamt dålig på att laga mat. Inspirationen, orken och tiden har inte funnits där. Detta har resulterat i rätt tråkig lunch.

Ikväll bestämde jag mig för att det måste bli andra bullar! Något måste jag ha i frysen och ta med till jobbet. Eller ännu bättre... Något att ha i frysen på jobbet!!

Så det fick bli hembakade texmexpiroger. Jag bakade en omgång förra helgen och idag slängde jag ihop en till. Superenkelt! En grahamsdeg och en köttfärsfyllning med bönor, vitlök, paprika, lök, spiskummin, tomatpure, paprikapulver mm i. En timme senare blir det goda piroger att lägga i frysen på jobbet! Perfekt va?!

Mitt huvud. Det gör ont. Ondare än ondast. Det känns som att en liten gubbe står där inne och hoppar. Jag tror att han har svarta byxor och skogsgrön tröja på sig. Ruffsigt hår. Svarta kängor med hårda sulor. Han hoppar hårt. Sådär hårt att det smäller i marken. Och marken råkat vara mitt huvud.

Så fort min tvätt är klar ska jag krypa ner och lägga mig. Sätta mitt hopp på att John Blund och mr Ipren kan skrämma bort den lilla gubben.

Tills dess tittar jag på tv i datorn. Inbäddad i en filt.

Nu är det dags att krypa till kojs. Kroppen är tröttare än tröttast. Morgondagens ledighet är välbehövd. Tvungen. Ett krav. Jag behöver sömnen, kravlösheten och tiden. Så det så!!

Jag har insett att det snart är dags för den efterlängtade resan. Till det stora äpplet. Snart går det faktiskt börja räkna ner på riktigt. Och om morgondagens ledighet är behövlig så är det inget mot vad den här resan är. Obeskrivligt!! Jag längtar.

Men nu är det dags att vila lite. Höres imorgon!

Ja... Ser att bilderna publicerades två gånger på förra inlägget. Inte meningen. Vet inte hur man efterredigerar i mobilen... Så du får helt enkelt stå ut! :)

Lördagen den 1 oktober till ära har jag på mig en av mina favoritklänningar. En såndär klänning jag hade kunnat bo i tills den faller sönder. En höstklänning som liksom bara är jag.

När jag hade på mig den en kväll i Malmö för ett par veckor sen och frågade min syster vad hon tyckte så tyckte hon två saker... För det första att det var en riktig Rebecca-klänning! Det vill säga inte alls hennes stil, men fin på mig. Det andra hon sa var egentligen en undran... Är det inte lite för tidigt att ta fram julklänningen? Jag tittade lite frågande på henne och sen på mig själv i spegeln. Julig? Vad menar hon med det?

Såklart förstår jag vad hon menar. Klänningen är när jag tänker efter lite julig. Den påminner lite om en sån klänning mamma kunde tvinga på en på julafton tillsammans med hemskt extraskinn på benen (strumpbyxor alltså...).

Jo... Den är kanske lite julig. Samtidigt... Folk går i skjortor i nästan exakt samma tyg och ingen säger att de ser juliga ut! Så jag struntar blanka tusan i om min fina klänning påminner om julen. Jag känner mig fin och bekväm i den och det är huvudsaken!!

Här är den! Klänningen. Köpt på Monki och jag matchar den med grova svarta strumpbyxor, tjock kofta från HM och ljusbruna mockakängor från Din Sk (vad annars?).

Just nu är jag på långsam promenad i kvarteret där jag bor. Jag börjar inte förrän 12 idag. Tyvärr gjorde ett läkarbesök att sovmorgonen uteblev. Fast... Om det inte vore för läkarbesöket skulle jag snart va på jobbet. Nu blir det ett par lugna timmar i soffan!! Välbehövligt.

Jag slås av höstens intrång. Luften är lite höstigt fuktig. Ett tunt lager dimma gör allt lite disigt. Graderna har sjunkt. Marken är mörk av den fuktiga luften. Men framför allt träden! När blev löven gula? När föll dem till marken? Jag hänger inte med. När kom hösten?

För en gångs skull ska det bli rätt skönt med höst. Jag längtar efter att tända massa ljus, baka scones och dricka litervis med te. Jag längtar efter att få plocka fram den tjocka halsduken och tumvantar. Låta höstsolen värma min bleka hud. Andas in den krispiga luften. Ja.... Jag tycker att det ska bli skönt med höst.

Ok... Sen kan du ju fråga mig vad jag tycker när det ösregnar och blåser. Eller när det är kolsvart ute när klockan ringer. Då säger jag nog inte samma sak.

Jamen vi fortsätter väl på benens tema nu när jag ändå har börjat så bra! :)

Idag har jag på mig mina nya mörkvinröda strumpbyxor. De är superfina, men jag önskar att de var lite grövre. Jag gillar riktigt tjocka strumpbyxor på hösten och därför brukar jag ofta köpa en storlek för stora. Jag inbillar mig att de ser tjockare ut då :). Men... De vinröda funkar bra ändå även om jag hade önskar att de var aningens grövre!

När jag skulle köpa dem stod det en mamma med sin dotter bredvid. Dottern, som var kanske 18 år, ville också ha vinröda strumpbyxor. Då säger mamman: nej men det är väl opraktiskt! De passar ju inte till svart! Ehhhh.... Sen när passar inte vinrött och svart ihop? Undrar jag...

Jag trotsar idag kvinnan och matchar mina vinröda strumpisar med mörkgrå stickad klänning, svart kofta och svarta boots. För jag tycker visst att vinrött och svart blir finfint ihop!!

När jag gick förbi Lindex precis såg jag att de har 3 för 2 på alla strumpbyxor. Jag smet in för att kolla och kunde inte motstå att köpa! Jag använder en hel del kjol och klänning och då är det kul att piffa till det med en färgad eller mönstrad strumpbyxa.

Valet föll på ett par rostorangea, ett par mörkt vinröda och ett par svarta med ränder. 140kr. Billigt tycker jag!!

Visst blir de fina nu i höst?!

Jisses. Förkylningen har verkligen slagit till rejält! Efter nio timmars sömn är jag fortfarande så trött i kroppen att jag skulle kunna somna ståendes! Nässprayet har börjat släppa och iprenen likaså. Huvudet fixar jag, men att ha en näsa som droppar som en trasig kran däremot... Illa! Snart kommer någon säkert fram och frågar om jag inte har en näsduk. Då ska jag svara som Lotta på Bråkmakargatan: jo men den lånar jag inte ut till folk jag inte känner!!

Men... Nog om min kran till näsa. Jag har blivit kär i en färg såhär i hösttider - senapsgult! Visst är det en helt sagolikt fin färg! Gult är annars inte min favorit, men nyansen senap är så ljuvligt fin! Lite som ett höstlöv i färgen. För ett tag sen köpte jag en finfin klänning i just senapsgult (som jag kan visa en annan dag), men där tar min senapsgula garderob slut. Trodde jag!!!

Nu på morgonen hittade jag nämligen ett par senapsgula tights i en låda därhemma. De hade jag totalt glömt bort att jag hade! De är säkert minst 4 år gamla (minns att jag köpte dem till en grå jeanskjol). Så jag letade upp en svart skjortklänning (även den med några år på nacken) och en grå tjockstickad kofta (fryser ihjäl idag annars) att matcha med. Svarta boots till det. Riktigt höstigt!

Så nu spatserar jag runt med gula ben som riktigt lyser i höstljuset!

Vilken är din favoritfärg i höst?

Just nu sitter jag på stationen och väntar. Tågen går två gånger i timmen i stort sett hela dagen fram till kl 18. Så nu rök jag på att sitta här i 45 minuter och vänta på nästa, men det var det värt. Så himla kul att träffa Pillis och Majsan!

Har passat på att äta en korv och nu ska jag läsa lite i min bok. Intresseklubben antecknar... Jag vet, men nu fördrev jag ju några minuter... :)

Man skulle nästan kunna tro att jag är lite småsynsk! Sitter på bussen och tänkte kolla om det har kommit några nya roligare appar. Vad hittar jag på topplistan? Jo en blogg.se-app! Jag som skrev om senast igår hur bra det skulle va... Dråpligt!

Idag har jag fått mitt hår fixat och jag kan än en gång konstatera att min fina syster är absolut bäst! Är supernöjd även denna gång. Tackar!

Har också rykt på en riktig brakförkylning. Inte alls bra tajming, menmen.

Nu ska jag hälsa på Pillis och Majsan innan jag styr kosan norrut. Tjingeling!

26 december 2010 är inte min dag. Eller var rättare sagt var för dagen är snart över. Jag är äntligen hemma igen efter en ansträngande eftermiddag och kväll. Vi tar det i punktform:

* ca 12:00 - Jag kollar sj.se och ser att det finns biljetter till alla avgångar! Tågen går en gång i timmen och jag tänker att då behöver jag inte köpa någon biljett innan. Jag vet ju ändå inte när jag är på plats på stationen och kan komma iväg. Ingen stress. Ingen press.

* ca 13:00 - Åker till Halmstad och uträttar lite ärenden med mamma och pappa som har kört mig till Halmstad för att jag ska ta tåget därifrån och hem.

* ca 15:30 - Jag anländer till stationen för att inhandla min biljett från SJs biljettautomat. Upptäcker till min stora förfäran att alla avgångar är slutsålda! Första tåg som det går att köpa biljett till är 19:02

* ca 15:30 - 16:00 - Tre fjärdedelar av familjen diskuterar hur jag ska komma hem. Mamma och pappa röstar för att köra mig upp till Göteborg alternativt att vi alla åker hem till Småland igen och att jag tar tåget därifrån morgonen därpå. Jag själv röstar för att jag stannar kvar i Halmstad och tar det där 19:02-tåget. Några timmar på stationen gör väl inte mig något! Och inte ska mamma och pappa behöva åka nästan 30 mil i snöyra för att lämna mig!

* ca 16:00 - Vi är tillbaka på stationen för att jag ska köpa en biljett. Jag upptäcker då till min stora förfäran att alla biljetter till 19:02-tåget också är slut! Nästa går 20:02. Jag blir arg, frustrerad och ledsen. Köper en biljett och blir körd hem till min syster med sambo som ska iväg på middag.

* ca 19:30 - Amanda kommer hem från middagen och kör mig till stationen.

* ca 19:40 - Min papperskasse med delar av mina julklappar och Ullaredsköp går sönder mitt i tu. Alla saker ramlar ut! Rakt ut i snön.

* ca 19:42 - Jag springer in på Pressbyrån och ber att få köpa några plastpåsar. Inhandlar 6 st plastpåsar som är storleken mindre än en vanlig ICA-påse.

* ca 19:43 - Knör ner alla saker i minipåsarna och försöker trycka på de allihopa runt min lilla hand. Säger hejdå till Amanda och beger mig mot stationen.

* ca 19:45 - Ringer mamma och är allmänt trött på hela alltet. Varför? Vill bara hem!

* ca 19:58 - På tavlan står det att tåget är lite försenat. 20:02 är nu 20:15.

* ca 20:05 - Jag går ut och ställer mig för att vara beredd när tåget kommer. Med alla fullproppade påsar är det inte så lätt att komma fram i snön.

* ca 20:20 - Tåget är mer försenat. Fryser om fötterna så jag går in igen. Jag upptäcker att jag inte har något batteri kvar i mobilen så jag slutar prata med mamma.

* ca 20:30 - Tåget är ännu mer försenat.

* ca 20:35 - Fortfarande inget tåg i sikte. Går ut igen bara för säkerthets skull. Det stod ju faktiskt 20:40 och tavlan har inte slagit om till någon annan tid.

* ca 20:46 - Tavlan visar nu 21:00. *suckar*

* ca 21:05 - Inget tåg har kommit. Fötterna är kalla. Jag går in och upptäcker att mitt tåg är bortplockat från tavlan. Smsar mamma som ringer min syster och förvarnar att de kanske får en nattgäst.

* ca 21:06 - Jag tar mig ett marsipanhjärta och tackar mormor och morfar för att jag fick det i julklapp. Magen kurrar lite. Funderar starkt på att plocka upp påsen med skivad lammfiol som mamma har skickat med mig. Jag menar... Att ta upp en halv julskinka är kanske lite väl på en fullsatt centralstation?!

* ca 21:07 - Struntar i lammfiolen och tar ett till marsipanhjärta.

* ca 21:08 - Jag kommer på att min spårvagnsladdning har gått ut. Mobilen är typ död. Hur ska jag komma hem? Tänk om jag måste gå hem?

* ca 21:17 - Mitt tåg pluppar upp på tavlan igen! Avgångstid 21:25. Jag undrar vart tåget befann sig under den där tiden då det inte har synts på tavlan...? Det får jag nog aldrig veta... Tar ett till marsipanhjärta och beger mig ut till tågspåret. Igen.

* ca 21:25 - Det plingar och långt därborta kommer ett tåg! MITT tåg!

* ca 21:27 - Tåget rullar!

* ca 22:10 - Stopp i signalen. Jag orkar inte mer! Ett till marsipanhjärta kanske hjälper?

* ca 22:30 - Tåget kör låååångsamt. Vi har hamnat bakom ett pendeltåg.

* ca 22:40 - Jag ser Göteborg Central! Men... Varför står vi still? Stopp i signalen såklart.

* ca 22:50 - Kliver av tåget och halvspringer med alla mina Pressbyrånpåsar och den lilla rosa för att hinna till Pressbyrån som stänger kl 23. Jag får lite ont i benet och inser att min nyinköpta sax har gjort ett hål i påsen och nu träffar mitt lår. Skit samma. Måste hinna köpa laddning på kortet! Mobilen är sedan länge död och jag vågar inte chansa. Visst... Det kommer säkert inte någon kontrollant, men plankar jag en dag som denna så kommer en såndär kontrollant och kollar mig och då ryker jag på böter på 1200 kronor. Inte så kul.

* ca 22:58 - Lämnar Pressbyrån och halvspringer genom Nordstan för att hinna med min buss. Jag hinner med den. Tack och lov!

*  ca 23:40 - Hemma!

* ca 00:10 - Jag ska stupa i säng! Jag orkar inte packa upp något idag. Jag tar det imorgon.

* ca 00:11 - Jag inser att jag inte har hunnit köpa någon frukost till imorgon.

* ca 00:11 - Men jag har ju både lammfiol (sjunger fårfiolalåten i huvudet. Egenskriven låt faktiskt... Kom på den för några dagar sen...) och en halv julaskinka så visst ska jag klara mig!


Japp... Där har du min dag! Nu ska jag som du ser sova. Behövligt!